Bakmes
Bakmes Àr ett danssÀtt inom traditionell folklig dans (folkdans) och gammaldans som förekommer till mÄnga olika musiktyper i bÄde 2/4-, 3/4- och 4/4-takt. Bakmes dansas av ett danspar. NÄgon speciell bakmesmusik finns egentligen inte, utan bakmes Àr snarare ett sÀtt att dansa om Ät "bakvÀnt hÄll". Paret dansar inbördes motsols runt samtidigt som man rör sig i valsbana motsols runt i rummet. Till skillnad mot medsols omdansning i till exempel de flesta polskor, dÀr paret roterar ett varv medsols per takt, dansar paret i bakmes runt ett varv motsols pÄ tvÄ takter. Ofta förekommer bakmes som ett kompletterande dansmotiv till vanlig medsols omdansning.[1] Eftersom man vid motsols omdans i valsbana mÄste dansa om ett extra kvarts varv nÀr ett hörn passeras, Àr motsols omdansning svÄrare Àn motsvarande medsols omdansning, dÀr man istÀllet vinner ett kvarts varv vid varje hörn. Att dansa om motsols med ett varv per takt Àr dÀrför oftast anstrÀngande, varför danssÀttet bakmes med tvÄ takter per varv, Àr vanligt att kombinera med medsols omdans med ett varv per takt.
SpegelvÀnds bakmes (till medsols omdansning) kallas danssÀttet frammes eller stigvals.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bakmes Àr ett Àldre sÀtt att rotera pÄ. Bakmes dansades till en början pÄ flÀck, men efter valsens ankomst dansas den i valsbana, det vill sÀga i en bana motsols runt i rummet.
Exempel pÄ nÄgra sÀtt att dansa bakmes
[redigera | redigera wikitext]I bakmes roterar paret ett varv motsols pÄ tvÄ takter. Det finns mÄnga varianter av bakmes men alla bygger pÄ att man vÀxelvis dansar förbi varandra i yttervarv och vÀxelvis dansar nÀstan pÄ stÀllet i innervarv, sÄ att partnern kan passera.
Man dansar inte med samma placering till varandra som i polska (dÀr paret dansar nÄgot förskjutna Ät vÀnster sÄ att höger fot Àr mellan partnerns fötter). IstÀllet placerar man sig till höger om varandra, nÀstan höft mot höft och snurrar motsols, motsatt hÄll mot polskan. Fattningen (hur man har hÀnder och armar) Àr oftast omvÀnd mot polskefattningen men i vissa danser med bakmes och polska (till exempel GammalvÀnster frÄn Oviken) bibehÄller man polskeomdansningens fattning ocksÄ i bakmesen.
Det finns mÄnga sÀtt att dansa bakmes. Nedan beskrivs en enkel variant (Bakmes frÄn Transtrand) dÀr de som dansar dam respektive kavaljer har samma steg och man dansar pÄ ett och tre.
Bakmes frÄn Transtrand
[redigera | redigera wikitext]En relativt lÀtt beskriven variant Àr Bakmes frÄn Transtrand[2] dÀr bÄde dam och kavaljer dansar om med vÀnster försteg. Samtidigt som kavaljeren dansar sitt sista försteg uppstannande börjar damen dansa bakmes framför och förbi kavaljeren, som för damen över till sin vÀnstra sida sÄ att paret kan ta omdansfattning. DÀrefter dansar kavaljeren sitt första bakmessteg, (1) i beskrivningen. Damen har dÄ hunnit till (4) i beskrivningen. (Taktdelarna i tvÄ takter kallas hÀr taktdel 1 till 6.):
VÀnster steg framÄt och foten isÀtts nÄgot vriden Ät vÀnster (1) direkt följt av rotation pÄ fotbladet (fotens framdel), höger fot isÀtts ett kort steg framÄt pekande inÄt dansgolvet (3), rotation ett halvt varv pÄ höger fotblad, vÀnster fot isÀtts med hÄlfoten bakom vÀnster klack (4) och foten pekande mot vÀgg, höger fot isÀtts efter ett kort steg framÄt pekande i dansriktningen (6). Dam och kavaljer har samma steg men inte pÄ samma takt. (Denna beskrivning Àr inte komplett utan förenklad.)
Andra sÀtt att dansa bakmes
[redigera | redigera wikitext]Kavaljer och dam dansar ofta inte samma steg och framförallt damen brukar ofta dansa hela eller delar av varvet med steg pÄ varje taktdel. Ibland Àr steget pÄ första taktens första taktdel synkoperat, dvs ena foten isÀtts pÄ föregÄende takts (3Ä)[a] och nÀsta pÄ (1).
PÄ mÄnga orter har man dansat omvÀxlande bakmes och polska eller bakmes och hambo (till exempel Bakmes frÄn LillhÀrdal). Intressant att notera vid kombinationen polska och bakmes Àr att man i VÀrmland och VÀsterdalarna tenderade att börja med bakmes och dÀrifrÄn vÀxla till polska och tillbaks, medan man i JÀmtland dansade polska först och sedan bakmes.
DÄ bakmesen gÄr att dansa i bÄde tre- och tvÄtakt har man pÄ nÄgra hÄll Àven vÀxlat mellan bakmes och till exempel schottis. FrÄn orterna Kall och Mattmar i JÀmtland finns sÄledes följande kombinationer beskrivna: Polska och bakmes, Stigvals och bakmes, Polka och bakmes samt Schottis och bakmes.
IngÄende beskrivningar av olika bakmesvarianter
[redigera | redigera wikitext]MÄnga varianter av bakmes beskrivs bland annat i Svenska Folkdansringens "blÄ boken"[3], "röda boken"[4] och "apelsinboken"[5].
Kommentar
[redigera | redigera wikitext]- â Musikaliskt innebĂ€r det en Ă„ttondelsnot före taktdel 1
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â âDANS - Bakmes (1 of 2)â. old.visarkiv.se. http://old.visarkiv.se/online/dansboken/bakmes1.htm. LĂ€st 31 juli 2017.
- â Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (1983 Ă„r upplaga. (Första upplagan trycktes 1971.)). Beskrivning av Svenska Folkdanser, del II. sid. 35. LĂ€st 9 november 2018
- â Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (1983). Beskrivning av SVENSKA FOLKDANSER, del II. sid. 35, 41, 44, 45, 47, 48, 49, 51, 93, 95, 96, 97, 99, 100, 101, 102 och 107.. LĂ€st 9 november 2018
- â Inger och Göran Karlholm, Oviken (IV upplagan 1983. (Ursprunglig utgĂ„va 1974.)). GAMLA DANSER frĂ„n HĂ€rjedalen, JĂ€mtland och Ă ngermanland. sid. 6, 7, 18, 20, 29, 31 och 48.. LĂ€st 9 november 2018
- â Dalarnes Hembygdsring Distrikt av Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur (FjĂ€rde upplagan (reviderad), andra tryckningen 2004.). Bygdedanser frĂ„n BuhuslĂ€n, Dalarna, GĂ€strikland, VĂ€rmland och VĂ€stergötland. sid. 37, 62 och 73,. LĂ€st 9 november 2018