Hoppa till innehÄllet

Egtvedflickan

FrÄn Wikipedia

Egtvedflickan Àr en av de bÀst bevarade fynden frÄn bronsÄldern, framför allt pÄ grund av den vÀlbevarade klÀdedrÀkten, som gett ny kunskap om Danmarks förhistoria.

En 16–18-Ă„rig flicka har under bronsĂ„ldern blivit lagd i en gravhög vid Egtved i Jylland. År 1921 pĂ„trĂ€ffades i en 4,5 meter hög gravhög en ekkista med rester efter en ung kvinna, cirka 160 cm lĂ„ng, lagd pĂ„ rygg med huvudet i vĂ€ster, svept i en kohud och klĂ€dd i en vĂ€lbevarad ylledrĂ€kt. Skelettet var fullstĂ€ndigt förmultnat. Endast den intorkade huden, hĂ„r, naglar och tĂ€nder var bevarade. Hon bar armringar och hade en ring i ena örat gjord av brons. Även klĂ€der och redskap Ă„terfanns i graven. Vid fötterna fanns ett litet kĂ€rl av björknĂ€ver, som innehĂ„llit en jĂ€st dryck tillverkad av vete, lingon eller tranbĂ€r, honung och pors. Vid fötterna fanns ett litet bylte av ylletyg innehĂ„llande de brĂ€nda benen efter ett 5-6-Ă„rigt barn.[1] Möjligen rör det sig om ett brĂ€nnoffer. En lindbarksask placerades ocksĂ„ vid flickans fötter som innehöll en syl och ett lĂ„ngt snöre. Kistans tillkomsttid har dendrokronologiskt daterats till 1 357 f.Kr. DĂ„ man funnit hallonfrön i flickans mage har hon avlidit under sommaren. Graven inspirerade författaren Jan FridegĂ„rd att skriva sin bok Hallonflickan.[2]

Teorier om Egtvedflickans liv och ursprung

[redigera | redigera wikitext]

En isotopanalys av strontium frĂ„n flickans tĂ€nder, fingernaglar, hĂ„r och klĂ€der genomfördes 2015. NĂ„gra danska forskare drog dĂ€rav slutsatsen att flickan ursprungligen skulle ha kommit frĂ„n ett omrĂ„de i Tyskland – Schwarzwald – och efter giftermĂ„l flyttat till Danmark, samt sedermera rört sig mellan dessa orter.[3] Denna sensationella upptĂ€ckt skapade stora rubriker och lyftes fram bĂ„de i dansk och internationell press, samt i dansk nationell TV.[4]

I början av 2019 framkastade andra forskare en alternativ teori, om att de prover av strontium som det tidigare gruppen forskare anvÀnt varit kontaminerat av kalkningsmedel som anvÀnts i mer nutida jordbruk. NÀr det nya forskarteamet anvÀnde prover frÄn omrÄden i Egtved som inte kontaminerats av modernt jordbruk verkade de kunna pÄvisa att strontiumvÀrdena i Egtved stÀmde överens med vÀrdena hos proverna frÄn flickan. DÀrför drog de slutsatsen att flickan troligen levt hela sitt liv i omrÄdet kring Egtved.[5] Den nya teorin skulle ocksÄ förÀndra teorierna om Skrydstrupsflickan (ett annat kÀnd danskt bronsÄldersfynd) i samma riktning.[6]

Danmarks nationalmuseum hÀvdade dock att spridningen av strontium via denna kalkningsprocess, till vattendrag och de jordlager dÀr Egtvedflickan pÄtrÀffats, var försumbar och att 2015 Ärs teori fortfarande var aktuell. Fördjupade studier vid Köpenhamns universitet senare under Äret verkade bekrÀfta den slutsatsen,[6][7] Àven om vetenskaplig konsensus inte uppnÄtts.[8]

Egtvedflickan i sin ekstamskista pÄ Nationalmuseet i Köpenhamn.
Egtvedflickan i sin ekstamskista pÄ Nationalmuseet i Köpenhamn.
  1. ↑ Welinder, Stig (2009). Sveriges historia: 13000 f.Kr. - 600 e.Kr. Norstedts sveriges historia. Norstedt. sid. 261-262. ISBN 978-91-1-302376-2. LĂ€st 29 april 2025
  2. ↑ Lindström, Jonathan (2022). Sveriges lĂ„nga historia. Norstedts. sid. 214-227. ISBN 978-91-1-307659-1. LĂ€st 30 mars 2025
  3. ↑ Margarita Frei, Karin; Mannering, Ulla; Kristiansen, Kristian; Allentoft, Morten E.; Wilson, Andrew S.; Skals, Irene; Tridico, Silvana; Louise Nosch, Marie; et al. (21 maj 2015). ”Tracing the dynamic life story of a Bronze Age Female”. Scientific Reports 5: sid. 10431. doi:10.1038/srep10431. PMID 25994525. PMC: 4440039. http://www.nature.com/srep/2015/150521/srep10431/full/srep10431.html.
  4. ↑ Vind, Jesper, "Multikultipigen", Weekendavisen 2019-08-30
  5. ↑ Thomsen, Erik; Andreasen, Rasmus (13 mars 2019). ”Agricultural lime disturbs natural strontium isotope variations: Implications for provenance and migration studies”. Science Advances 5 (3). doi:10.1126/sciadv.aav8083. PMC: 6415960. https://advances.sciencemag.org/content/5/3/eaav8083.
  6. 1 2 ”New study confirms that Egtved girl and Skrydstrup woman were most likely from afar” (pĂ„ engelska). www.science.ku.dk. 4 december 2019. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 april 2020. https://web.archive.org/web/20200426211827/https://www.science.ku.dk/english/press/news/2019/new-study-confirms-that-egtved-girl-and-skrydstrup-woman-were-most-likely-from-afar/. LĂ€st 4 november 2020.
  7. ↑ ”Nationalmuseet fastholder: Egtvedpigen kom langvejs fra” (pĂ„ danska). Nationalmuseet. https://natmus.dk/nyhed/nationalmuseet-fastholder-egtvedpigen-kom-langvejs-fra/. LĂ€st 4 november 2020.
  8. ↑ Andreasen, Rasmus; Thomsen, Erik (5 februari 2021). ”Strontium Is Released Rapidly From Agricultural Lime–Implications for Provenance and Migration Studies” (pĂ„ engelska). Frontiers in Ecology and Evolution 8. doi:10.3389/FEVO.2020.588422. ISSN 2296-701X. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fevo.2020.588422/pdf.

Övriga kĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]