Följesystem
Följesystem anvÀnds i ej stationÀra system med riktantenner dÀr det alltsÄ Àr nödvÀndigt för att kunna skicka och ta emot signaler. För att upprÀtta en lÀnk sÄ att information kan skickas sker först en sökning, nÀr lÀnken Àr upprÀttad hÄlls den stÀndig genom nÄgon typ av följesystem.
Följesystem kan vara mekaniska eller elektriska och till exempel kan en kvadrantdetektor anvÀndas.[1]
Vid mekanisk styrning styrs hela antennen medan elektrisk styrning (fasstyrda antenner) endast vrider pÄ loben och antennen Àr fast i plattformen. Mekaniska system Àr lÀtta att tillverka och har stor uppfÄngsomrÄde, men de Àr tunga och har lÄg rikthastighet. Elektriska system Àr smÄ, lÀtta och har hög avsökningshastighet men har ett litet uppfÄngningsomrÄde per antenn.[2]
LÄsning Àr i GPS-sammanhang tillstÄndet hos följesystem nÀr systemet automatiskt utför följning av avsedd signal, inmÀtningsobjekt e d.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Bo Nordquist (9 december 2003). âIcke-röjande kommunikation mellan fartyg.â. sid. 34. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:428792/FULLTEXT01.pdf. LĂ€st 16 september 2009.
- â Bengt Lundgren (2 juli 2001). âSatellitkommunikation för Marinens fartygâ. sid. 35. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060722151940/http://www.annalindhbiblioteket.se/publikationer/uppsatser/2001/chp9901/lundgren_1067.pdf. LĂ€st 16 september 2009.
