NĂ€bbdelfin
| NÀbbdelfin Status i vÀrlden: Livskraftig (lc)[1] | |
| | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | RyggstrÀngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | DĂ€ggdjur Mammalia |
| Ordning | Valar Cetacea |
| Underordning | Tandvalar Odontoceti |
| Familj | Delfiner Delphinidae |
| SlÀkte | Steno Gray, 1846 |
| Art | NĂ€bbdelfin S. bredanensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Steno bredanensis | |
| Auktor | G. Cuvier in Lesson, 1828 |
| Utbredning | |
utbredningsomrÄde | |
| Synonymer | |
| Glyphidelphis (för slÀktet)[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
NÀbbdelfin (Steno bredanensis) Àr en art i familjen delfiner och den enda arten i slÀktet Steno.[2] Den förekommer i tropiska havsomrÄden. Arten beskrevs 1823 för första gÄngen av Georges Cuvier. Det vetenskapliga namnet för slÀktet Steno kommer frÄn grekiska och betyder "trÄng".[3] Namnet syftar pÄ djurets kÀnnetecknande smala nÀbbform. Med epitet hedras zoologen van Breda som granskade Cuviers skrifter.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]NÀbbdelfin nÄr en kroppslÀngd (huvud och bÄl) av 2,10 till 2,65 meter och en vikt av 90 till 155 kilogram. Huvudets undersida och buken har en vit-rosa fÀrg och sidorna Àr ljusgrÄ. Delfinens rygg och ryggfena har en mörkgrÄ till svart fÀrgsÀttning med violetta nyanser. PÄ ovan- samt undersidan förekommer ofta nÄgra glest fördelade punkter eller streck i avvikande fÀrg. NÀbbdelfinen har 19 till 27 tÀnder i varje kÀkhalva. TÀndernas yta Àr grov med flera vertikala rÀnnor och veck.[4]
Mest kÀnnetecknande Àr det konformade huvudet och den lÄngdragna nÀbben som Àr avplattad frÄn sidan.[4] Bröstfenorna ligger tydlig lÀngre bak Àn hos alla andra delfiner. Ute pÄ havet kan arten lÀtt förvÀxlas med Betseldelfinen (Stenella attenuata) och spinndelfinen (Stenella longirostris) samt med öresvinet (Tursiops truncatus).
LevnadssÀtt
[redigera | redigera wikitext]Som flera andra delfiner lever arten mycket social i flockar med 50 till 100 individer. NÀr de vandrar har de tvÄ sÀtt att förflyttas sig. En individ kan ansluta sig en grupp utan större sammanhÄllning dÀr alla exemplar simmar med olika hastigheter. Den andra varianten Àr att alla individer i gruppen koordinerar sin hastighet och simriktning. IstÀllet för att sjÀlv skapa ultraljud med sin biologiska sonar orienterar sig varje exemplar med ljudet som en annan medlem i gruppen utstöter. I en oordnad grupp Àr det alltid flera individer som avsöndrar de nÀmnda lÀten[5]. NÀr arten dyker kan den stanna upp till 15 minuter under vattenytan och den nÄr oftast ett djup av 70 meter. Födan utgörs av olika fiskar (bland annat Atherinomorus insularum, Cololabis adocetus, nÀbbgÀddfiskar och guldmakrill[6]) och blÀckfiskar. Blandade flockar med delfiner av slÀktena Stenella och Tursiops Àr dokumenterade. [4] Ibland nÄr arten ett djup av 2000 meter. I nÄgra fall bildar flera nÀbbdelfiner en ring kring ett fiskstim för att fÄnga bytena. Utöver klickljuden för ekolokaliseringen har arten kvittrande lÀten för kommunikationen.[6]
SÄ kallade "vÄgryttare" Àr sÀllsynta för denna art[6] men ofta simmar de med huvudet och halsen över vattenytan.
Könsmognaden infaller för hannar nÀr de Àr cirka 14 Är gamla och 2,25 meter lÄnga respektive för honor nÀr de Àr 10 Är gamla och 2,10 till 2,20 meter lÄnga. De flesta individer blir inte Àldre Àn 32 till 36 Är men vissa exemplar kan leva lÀngre.[7]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]UtbredningsomrÄdets grÀnser och fördelningen av artens population Àr hittills okÀnt. De flesta forskningsresultat finns frÄn östra Stilla havet inklusive Californiaviken. DÀr uppskattas bestÄndet med 150 000 individer (vÄrdet frÄn 1993). Dessutom förekommer nÀbbdelfiner i varma regioner av Indiska oceanen och Atlanten inklusive Medelhavet, Mexikanska golfen och Karibiska havet. AllmÀnt ligger utbredningsomrÄdet mellan 40°N och 35°S men nÄgra exemplar vandrar till omrÄden utanför denna region.[1] Iakttagelser sker vanligen i havets pelagiska regioner lÀngre bort frÄn kusterna som Àr minst 1500 meter djupa.[6]
Status
[redigera | redigera wikitext]En större jakt pÄ nÀbbdelfiner finns antagligen inte. BegrÀnsad jakt pÄ delfiner inklusive nÀbbdelfin Àr dokumenterad frÄn Salomonöarna, Nya Guinea, Saint Vincent och Grenadinerna, Sri Lanka, Taiwan, Japan och Sankt Helena samt andra omrÄden i VÀstafrika. Ibland fastnar nÀbbdelfiner i trÄl som anvÀnds av fiskare för jakten pÄ tonfiskar. NÄgra exemplar som hÀmtar sin föda frÄn fiskenÀt skjutas av fiskare. Ett fÄtal individer dödas för att anvÀnda köttet som bete under fiske. à ret 2012 uppskattades hela populationen med 220 000 exemplar. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Kiszka, J., Baird, R. & Braulik, G. 2018 Steno bredanensis . FrÄn: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. LÀst 28 mars 2021.
- 1 2 Wilson & Reeder, red (2005). âStenoâ (pĂ„ engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- â Beolens, Watkins & Grayson (2009). âStenoâ. The Eponym Dictionary of Mammals. JHU Press. sid. 393. ISBN 9780801893049
- 1 2 3 Ronald M. Nowak, red (1999). âRough-toothed Dolphinâ (pĂ„ engelska). Walkerâs Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 917â920. ISBN 0-8018-5789-9. https://archive.org/details/walkersmammalsof0002nowa_d2q4
- â GroĂer Lauschangriff im Wasser: Delfine nutzen die Rufe ihrer Artgenossen zum Navigieren, 21 december 2005
- 1 2 3 4 J. Greenwood (2011). âRough-toothed dolphinâ (pĂ„ engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. https://animaldiversity.org/accounts/Steno_bredanensis/. LĂ€st 28 mars 2021.
- â Perrin, Wursig & Thewissen (2009). âSteno bredanensisâ. Encyclopedia of Marine Mammals. Academic Press. sid. 991-992
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Niethammer Jochen, Krapp Franz, Robineau Daniel, red (1995) (pÄ tyska). Handbuch der SÀugetiere Europas. Bd 6, MeeressÀuger. T. 1, Wale und Delphine - Cetacea. T. 1B, Ziphiidae, Kogidae, Physeteridae, Balaenidae, Balaenopteridae. Wiesbaden. Libris 157712. ISBN 3-89104-560-3 (Pp.)
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör NÀbbdelfin.
|