Stamcellstransplantation
Den första stamcellstransplantationen (SCT eller HSCT) i Sverige genomfördes 1975 på Huddinge sjukhus. Ansvariga läkare var Carl-Gustav Groth, transplantationskirurg, och Gösta Gahrton, hematolog. Vid den tiden kallades ingreppet benmärgstransplantationer.
För att göra en stamcellstransplantation använder man stamceller som har förmåga att bilda nya blodbildande stamceller. Stamcellerna kan tas från patienten själv (autolog[1] transplantation eller stamcellsåtergivning och tekniskt sett inte en transplantation) eller från en lämplig donator (allogen[2] transplantation, stamcellsdonation).
Vid stamcellstransplantationer i Sverige är det vanligast med stamceller från benmärg, i andra hand perifera stamceller och minst vanligast stamceller från navelsträngsblod.[3]
Tobiasregistret är det svenska nationella registret för blodstamceller och består av ett register med personer i Sverige som är villiga att donera blodstamceller.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Blodsjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Stamcellstransplantation är en behandlingsform vid bland annat olika sorters blodsjukdomar, till exempel vid leukemi, lymfom, myelom och myelodysplastiskt syndrom, samt aplastisk anemi och ärftlig betatalassemi[4].
Endokrinologi
[redigera | redigera wikitext]Neurologi
[redigera | redigera wikitext]Hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) har även använts framgångsrikt för behandling av multipel skleros[5] och Parkinsons sjukdom.
Andra sjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Vid framställning av nya organ (stämband och knäbrosk). Se även Socialstyrelsens sammanställning (Mer information).[6]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Autolog - Medicinsk Ordbok” (på svenska). medicinskordbok.se. Arkiverad från originalet den 12 april 2021. https://web.archive.org/web/20210412162535/https://www.medicinskordbok.se/term/autolog. Läst 18 september 2017.
- ↑ ”Allogen - Medicinsk Ordbok” (på svenska). medicinskordbok.se. Arkiverad från originalet den 30 november 2021. https://web.archive.org/web/20211130002447/https://www.medicinskordbok.se/term/allogen. Läst 18 september 2017.
- ↑ Felicia Lindberg (19 januari 2017). ”Vården vill inte delta i kontroversiell insamling av navelsträngsblod”. Läkartidningen. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/01/Varden-vill-inte-delta-i-kontroversiell-insamling-av-navelstrangsblod/. Läst 19 januari 2017.
- ↑ Carl-Magnus Hake (16 september 2026). ”Gensaxläkemedel kan få hyfsat lätt väg hos NT-rådet”. Dagens medicin (Christina Kennedy).
- ↑ ”Autologous haematopoietic stem cell transplantation for aggressive multiple sclerosis: the Swedish experience”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170809122317/http://www.akademiska.se/global/adm/kommunikationsavdelningen/dokument/jnnp-2013-307207.full.pdf. Läst 13 september 2016.
- ↑ ”Hematopoetisk stamcellstransplantation, en översikt / Mer information”. Socialstyrelsen. 29 oktober 2025. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/om-kunskapsdatabasen/hematopoetisk-stamcellstransplantation-en-oversikt/. Läst 20 september 2026.
| |||||||||||||||||||
