Södergarn
Södergarn Àr stadsdel och en udde i AskrikefjÀrden i Lidingö kommun. Udden Àgs av Handelsbanken som har sin konferens- och kursgÄrd hÀr. OmrÄdet domineras av ett stort öppet grönomrÄde och Àr fritt tillgÀngligt för allmÀnheten för rekreation.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]I ett köpebrev för Södergarn upprĂ€ttat 1381 anges omrĂ„det som "sĂžthagarna". 1498 hade namnet Ă€ndrats till "satagarn" och 1555 till den nuvarande benĂ€mningen, Södergarn. Ăndringen till förledet till Söder kan ha uppkommit av att den centrala delen av omrĂ„det lutar svagt mot söder och dĂ€rför har en gynnsam solinstrĂ„lning för odling. I fornsvenskan betydde "sĂžth" fĂ„r och "garn" holme, översatt till modern svenska; FĂ„rholmen, som man antar under nĂ„gon tid anvĂ€ndes som betesmark för fĂ„r. OmrĂ„det Södergarn liksom det nĂ€rliggande landomrĂ„det Bosön var för cirka 2000-1000 Ă„r sen skilt frĂ„n Lidingös fastland[1] men har förenats genom landhöjningen, vilket kan förklara benĂ€mningen holme. Dagens konferensgĂ„rd som ligger pĂ„ en höjd 15 m ö.h., lĂ„g helt under vatten Ă„r 2000 f.Kr.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Södergarns brokiga historia och mĂ„nga Ă€gare börjar som ett torp uppfört nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ mitten av 1300-talet dĂ„ mĂ„nga mindre lantbruksgĂ„rdar etablerades pĂ„ Lidingö, dock med oklara Ă€garförhĂ„llanden. Den förste dokumenterade fastighetsĂ€garen var Bo Jonsson (Grip) som köpte Södergarns gĂ„rd 1381. Bo Jonson köpte under denna tid en rad gĂ„rdar pĂ„ Lidingö varav mĂ„nga köp finns dokumenterade i köpehandlingar daterade till just Ă„ret 1381, bland annat Elfviks gĂ„rd och Ăstra Yttringe gĂ„rd. Efter Bo Jonson kom hela Lidingö att via Nils Jönsson (Oxenstierna) och senare riksrĂ„det Axel Nilsson (BanĂ©r) att tillhöra slĂ€kten BanĂ©r pĂ„ Djursholms slott under nĂ€stan 300 Ă„r.
Södergarns Àldste kÀnde arrendator under Banérs tid som Àgare av Lidingölandet hette Nils. Han Àr nÀmnd i 1584 Ärs jordebok. UngefÀr hundra Är senare hette arrendatorn Matts Andersson, varefter gÄrden gick i arv frÄn far till son i tre generationer. PÄ en karta över gÄrdsÀgorna pÄ Elfvikslandet, bland annat innefattande Rudboda, Sundby, Yttringe och Hustega gÄrdar upprÀttad av lantmÀtare Lars Kietzlingh 1720, anges Jacob Johansson som innehavare av Södergarns jordbruksmark. Den enda vÀgen frÄn Södergarn gick sydost över skogen ner till Hustega gÄrd dÀr ElfviksvÀgen ansluter. FrÄn 1736 till 1753 arrenderades gÄrden av Carl Mikael Mattsson, som av eftervÀrlden fick betyget "en slÀt bonde med en usel hÀst, lÀt Äkern förfalla och en Àng samt betesmark igenvÀxa".
PĂ„ 1750-talet arrenderade Jan Betulin (d. 1759) Södergarn av grevinnan Ulrika Kristina Wellingk (1687â1766), Ă€nka efter Johan Claesson BanĂ©r (1659â1736), innehavare av Djursholms gods inkluderande Lidingö. Betulin som Ă€r kĂ€nd för att pĂ„ 1740-talet ha köpt BjörkskĂ€rs- och Lilla Nassa skĂ€rgĂ„rd, lĂ€t röja omrĂ„det pĂ„ skog, anlĂ€gga Ă„krar och samla sten i stenrösen. Han uppförde ocksĂ„ ett antal nya hus. Jan Betulin som var en mĂ„ngsysslare, drev under denna tid ocksĂ„ en krog pĂ„ FjĂ€derholmarna. Ett bra bevis pĂ„ det arbete som Betulin hade lagt ner pĂ„ Södergarn Ă€r den minnessten som restes av lantmĂ€tare Adolph ModĂ©er[2] (1739â1799), som köpte Södergarn 1775, med texten; "A. ModĂ©er reste stenen eft. idoge lantbon J. Betulin". ModĂ©er sĂ„lde Södergarn efter fem Ă„r till hovsekreteraren Jon Wettervik (1733â1802). Under somrarna hyrde Wettervik ut rum till stockholmare.
FrÄn 1799 och framÄt Àgdes Södergarn av olika stockholmare som framförallt hade fastigheten som sommarnöje, dÀribland 1799 fabrikör Anders Immerman, 1811 sidenfabrikör Petter Gustav Westman och 1826 justitierÄdet Erik Wilhelm Bredberg som Àgde Södergarn fram till 1846. Familjen Bredbergs tjugo Är pÄ Södergarn kom att kasta viss glans över Södergarn. I bevarad brevvÀxling mellan far och son ges prov pÄ hur man kunde fördriva tiden pÄ landet i slutet pÄ 1800-talet: "Till vÄra nöjen hÀrute fÄ vi rÀkna tvenne 'tableaux vivants' pÄ Södergarn CatharinÊdagen och ett societetsspectacle nÀsta mÄndag, givet av bÄde theaterelever och icke elever".
1846 sĂ„lde familjen Bredberg Södergarn till friherre Nils Albrekt von Lantingshausen von Höpken (1811â1868), innehavare av Bogesunds slott. GĂ„rden beboddes dock i början av en tidigare Ă€gare, Margareta Katarina Frodelius (1787â1851). Under lĂ„ng tid förföll gĂ„rden varefter fastigheten 1880 köptes av Lidingö köping för att anvĂ€ndas som fattiggĂ„rd.
Sommarvillan
[redigera | redigera wikitext]1888 sÄldes fastigheten till grosshandlare Carl Fredrik Falkman[3] som lÀt uppföra den stora sommarvillan, placerad vÀster om de kursgÄrdsbyggnader som uppfördes 1962, med en stor stensatt terrass pÄ den norra sidan av huset med utsikt över hela AskrikefjÀrden. Arkitekt var Magnus IsÊus. Falkman Àgde Liljeholmens vinfabrik som tillverkade vinbÀrsvin och krusbÀrsvin. En stor del av fabrikens rÄvaror kom frÄn trÀdgÄrdsodlingarna pÄ Södergarn som Falkman anlagt.
NÀr Lidingös villaomrÄden genom olika tomtbolag hade börjat etablera sig i början pÄ 1900-talet sÄlde Falkmans arvingar Södergarn 1917 till VÀstra Yttringe Tomt AB.
KonferensanlÀggningen
[redigera | redigera wikitext]1929 hyrde Svenska Handelsbanken Södergarn för att kunna erbjuda sin personal ett rekreations- och semesterhem i lantlig miljö. 1944 köpte banken hela fastigheten. TvÄ Är senare utvidgades den med en grannfastighet, den sÄ kallade "Scoutvillan" som innehades av Norra Lidingö sjöscoutkÄr fram till vÄren 2006. 1959 beslutade banken att uppföra en ny kursgÄrd varvid den gamla förfallna gÄrden brÀndes ner och 1962 stod den nya kursgÄrden klar bestÄende av en huvudbyggnad och tvÄ flyglar. AnlÀggningen utgör den centrala delen av nuvarande Södergarns konferensanlÀggning. Husen ritades av Lidingö-arkitekten Lars à kerlund.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]
Grindstolpe vid infarten till fastigheten Södergarn.
Södergarns strandomrÄde med skulptur uppbyggd av Handelsbankens logotyp. Vy mot Södergarnsviken och Bosöns bÄtklubb.
Södergarns tomtomrÄde. Vy mot öster.
Södergarns tomtomrÄde. Vy frÄn tomtens sydöstra hörn mot nordvÀst.
Södergarns konferensanlÀggning.
Sommarvillan pÄ Södergarn, uppförd av Carl Fredrik Falkman 1888.
Terrassen pÄ den norra sidan av Sommarvillan med utsikt över AskrikefjÀrden.
Scoutvillan pÄ Södergarn i den sydöstra delen av omrÄdet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- â Uppskattad landkontur för Lidingö vid Kristi födelse, se lĂ€nk
- â Adolph ModĂ©er var medlem av Kungliga Vetenskapsakademien och författade olika lĂ€roböcker. NĂ€r ModĂ©er var 22 Ă„r skrev Carl von LinnĂ© att ModĂ©er hade samlat mer nya och sĂ€llsynta insekter Ă€n nĂ„gon annan i landet. TvĂ„ insektsarter Ă€r uppkallade efter ModĂ©er.
- â C. F. Falkmans son Harald Falkman var arkitekten bakom Villa SöderĂ„s pĂ„ Elfvik. Han var farfar till Loa Falkman.
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Eric och Nils Forsgren, Lidingö - MÀnniskor och miljöer, 1995, sid. 148-149. ISBN 91-630-3812-9.
- Informationstavla pÄ tomtomrÄdet upprÀttad av Svenska Handelsbanken och Lidingö hembygdsförening, Är 2000.
WebbkÀllor
[redigera | redigera wikitext]Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Södergarn.
| ||||||||||||||||||||||
