Hoppa till innehÄllet

Karl Marx

FrÄn Wikiquote
Det Àr inte mÀnniskornas medvetande som bestÀmmer deras vara utan tvÀrtom deras samhÀlleliga vara som bestÀmmer deras medvetande.

Karl Heinrich Marx, född 5 maj 1818, död 14 mars 1883, var en tysk socialistisk författare, filosof och revolutionÀr.

Refererade citat

[redigera]
  • Faran för livet bestĂ„r för individen i att förlora sig sjĂ€lv. Ofriheten Ă€r dĂ€rför den egentliga, dödliga faran för mĂ€nniskan.
    • Karl Marx, Werke 1 (1839-1844), sid. 60.
  • Die Philosophen haben die Welt nur verschieden interpretiert, es kömmt drauf an, sie zu verĂ€ndern.
    • Filosoferna har bara tolkat vĂ€rlden pĂ„ olika sĂ€tt, men det gĂ€ller att förĂ€ndra den.
    • Teser om Feuerbach (1945).
  • Det Ă€r högförrĂ€deri att betala skatt. Att vĂ€gra att betala skatt Ă€r medborgarens primĂ€ra plikt!
    • No Tax Payments! (1848).
  • Es ist mir jetzt völlig klar, dass er, wie auch seine Kopfbildung und sein Haarwuchs beweist, von den Negern abstammt, die sich dem Zug des Moses aus Ägypten anschlossen (wenn nicht seine Mutter oder Großmutter von vĂ€terlicher Seite sich mit einem Nigger kreuzten). Nun, diese Verbindung von Judentum und Germanentum mit der negerhaften Grundsubstanz mĂŒssen ein sonderbares Produkt hervorbringen.
    • Det stĂ„r nu klart för mig att han han, som huvudformen och hĂ„rvĂ€xten pekar pĂ„, Ă€r avkomling till de negrer som följde med Moses pĂ„ flykten frĂ„n Egypten (sĂ„vida inte hans mor eller farmor korsades med en nigger). Denna förening av tysk och jude pĂ„ negerbas producerade oundvikligen en mĂ€rklig hybrid.
    • Om Ferdinand Lassalle i ett brev till Friedrich Engels (30 juli 1862).
  • Die Religion ist der Seufzer der bedrĂ€ngten Kreatur, das GemĂŒt einer herzlosen Welt, wie sie der Geist geistloser ZustĂ€nde ist. Sie ist das Opium des Volkes.
    • Religionen Ă€r de förtryckta varelsernas suckar i en hjĂ€rtlös vĂ€rld, liksom den ocksĂ„ Ă€r anden i en andefattig situation. Det Ă€r ett folkets opium.
    • Werke 1, sid. 378: Till kritiken av den av den hegelska rĂ€ttsfilosofin. (1844)

Om JudefrÄgan

[redigera]
Om JudefrÄgan (1843) av Karl Marx. För kontext, se Wikipedia-artikeln om texten.
  • 'Alle Emanzipation ist ZurĂŒckfĂŒhrung der menschlichen Welt, der VerhĂ€ltnisse, auf den Menschen selbst.
    • All frigörelse bestĂ„r i att föra den mĂ€nskliga vĂ€rlden och de mĂ€nskliga förhĂ„llandena tillbaka pĂ„ mĂ€nniskan sjĂ€lv.
  • Welches ist der weltliche Grund des Judentums? Das praktische BedĂŒrfnis, der Eigennutz.
    Welches ist der weltliche Kultus des Juden? Der
    Schacher.
    Welches ist sein weltlicher Gott? Das
    Geld.
    Nun wohl! Die Emanzipation vom
    Schacher und vom Geld, also vom praktischen, realen Judentum wÀre die Selbstemanzipation unsrer Zeit.
    • Vad Ă€r judendomens vĂ€rldsliga grundlag? Det praktiska behovet, egennyttan. Vilken Ă€r judens vĂ€rldsliga kult? Schackrandet.
      Vilken Àr hans vÀrldslige Gud? Pengarna.
      NÄvÀl! Frigörelsen frÄn schackrandet och pengarna, alltsÄ frÄn den praktiska, verkliga judendomen vore hela vÄr tids frigörelse.

Den tyska ideologin

[redigera]
Den tyska ideologin (1845-1846) av Karl Marx.
  • Das Bewußtsein kann nie etwas Andres sein als das bewußte Sein, und das Sein der Menschen ist ihr wirklicher Lebensprozeß.
    • Medvetandet kan aldrig vara nĂ„got annat Ă€n det medvetna varat, och mĂ€nniskans vara Ă€r hennes verkliga livsprocess.
    • Band 1, A: Ideologier i allmĂ€nhet, den tyska i synnerhet.
Karl Marx, Profeten av Carlos Latuff.
  • Der Kommunismus ist fĂŒr uns nicht ein Zustand, der hergestellt werden soll, ein Ideal, wonach die Wirklichkeit sich zu richten haben [wird]. Wir nennen Kommunismus die wirkliche Bewegung, welche den jetzigen Zustand aufhebt.
    • Kommunismen Ă€r för oss inte ett tillstĂ„nd som skall uppnĂ„s, inte ett ideal, efter vilket verkligheten skall inrĂ€tta sig. Det vi kallar kommunism Ă€r den verkliga utveckling som upphĂ€ver det nuvarande tillstĂ„ndet.
    • Band 1, A1: Historia.
  • [...] fĂŒr den praktischen Materialisten, d.h. Kommunisten, darum handelt, die bestehende Welt zu revolutionieren, die vorgefundnen Dinge praktisch anzugreifen und zu verĂ€ndern.
    • För den praktiske materialisten, d.v.s. för kommunisten gĂ€ller det att revolutionera den bestĂ„ende vĂ€rlden, att praktiskt angripa företeelser som kommer i hans vĂ€g och att förĂ€ndra dem.
    • Band 1, A2: Om produktionen av medvetandet.
  • Die Gedanken der herrschenden Klasse sind in jeder Epoche die herrschenden Gedanken, d.h. die Klasse, welche die herrschende materielle Macht der Gesellschaft ist, ist zugleich ihre herrschende geistige Macht.
    • Den hĂ€rskande klassens tankar Ă€r under varje epok de hĂ€rskande tankarna, d.v.s. den klass, som Ă€r den hĂ€rskande materiella makten i samhĂ€llet, Ă€r samtidigt dess hĂ€rskande andliga makt.
    • Band 1, A2: Om produktionen av medvetandet.

Filosofins elÀnde

[redigera]
Filosofins elÀnde (1847) av Karl Marx.
  • Ohne Gegensatz kein Fortschritt
    • Utan motsats intet framsteg.
    • Första kapitlet: § 2. Det konstituerade eller syntetiska vĂ€rdet.
  • Die HandmĂŒhle ergibt eine Gesellschaft mit Feudalherren, die DampfmĂŒhle eine Gesellschaft mit industriellen Kapitalisten.
    • Handkvarnen ger ett samhĂ€lle med feodalherrar, Ă„ngkvarnen ett med industrikapitalister.
    • Andra kapitlet: § 1. Metoden, Andra anmĂ€rkningen.

Kommunistiska manifestet

[redigera]
Kommunistiska manifestet (1848) av Karl Marx och Friedrich Engels.
  • Ein Gespenst geht um in Europa - das Gespenst des Kommunismus.
    • Ett spöke gĂ„r runt Europa - kommunismens spöke.
  • Die Geschichte aller bisherigen Gesellschaft ist die Geschichte von KlassenkĂ€mpfen.
    • Historien om alla hittillsvarande samhĂ€llen Ă€r historien om klasskamp.
  • Alles StĂ€ndische und Stehende verdampft, alles Heilige wird entweiht, und die Menschen sind endlich gezwungen, ihre Lebensstellung, ihre gegenseitigen Beziehungen mit nĂŒchternen Augen anzusehen.
    • Allt fast och bestĂ€ndigt förflyktigas, allt heligt profaneras och mĂ€nniskorna blir slutligen tvungna att se sin livssituation och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon.
  • Die Kommunisten sind also praktisch der entschiedenste, immer weitertreibende Teil der Arbeiterparteien aller LĂ€nder
    • Kommunisterna Ă€r alltsĂ„ praktiskt den beslutsammaste, alltid framĂ„tdrivande delen av arbetarpartierna i alla lĂ€nder
  • Die Arbeiter haben kein Vaterland. Man kann ihnen nicht nehmen, was sie nicht haben. Indem das Proletariat zunĂ€chst sich die politische Herrschaft erobern, sich zur nationalen Klasse erheben, sich selbst als Nation konstituieren muß, ist es selbst noch national, wenn auch keineswegs im Sinne der Bourgeoisie.
    • Arbetarna har intet fĂ€dernesland. Man kan icke frĂ„ntaga dem vad de icke har. DĂ„ emellertid proletariatet till att börja med mĂ„ste erövra den politiska makten, upphöja sig till nationell klass och konstituera sig sjĂ€lvt som nation, sĂ„ Ă€r det sjĂ€lvt Ă€nnu nationellt, om ocksĂ„ ej i samma mening som bourgeoisin.
  • Mögen die herrschenden Klassen vor einer kommunistischen Revolution zittern. Die Proletarier haben nichts in ihr zu verlieren als ihre Ketten. Sie haben eine Welt zu gewinnen.
    • MĂ„ de hĂ€rskande klasserna darra för en kommunistisk revolution. ProletĂ€rerna har i den ingenting annat att förlora Ă€n sina bojor. Men de har en vĂ€rld att vinna.
  • Proletarier aller LĂ€nder, vereinigt euch!
    • ProletĂ€rer i alla lĂ€nder, förena er!

Louis Bonapartes adertonde brumaire

[redigera]
Karl Marx med familj och kompisar.
Louis Bonapartes adertonde brumaire (1852) av Karl Marx.
  • Hegel bemerkte irgendwo, daß alle großen weltgeschichtlichen Tatsachen und Personen sich sozusagen zweimal ereignen. Er hat vergessen, hinzuzufĂŒgen: das eine Mal als Tragödie, das andere Mal als Farce.
    • Hegel gjorde nĂ„gonstans den anmĂ€rkningen, att alla stora vĂ€rldshistoriska hĂ€ndelser och personer sĂ„ att sĂ€ga förekommer tvĂ„ gĂ„nger. Han glömde att tillfoga: den ena gĂ„ngen som tragedi, den andra gĂ„ngen som fars.
    • Kapitel I.
  • Die Menschen machen ihre eigene Geschichte, aber sie machen sie nicht aus freien StĂŒcken, nicht unter selbstgewĂ€hlten, sondern unter unmittelbar vorgefundenen, gegebenen und ĂŒberlieferten UmstĂ€nden.
    • MĂ€nniskorna gör sjĂ€lva sin historia, men de gör den inte efter eget gottfinnande, inte under omstĂ€ndigheter som de sjĂ€lva valt, utan under omstĂ€ndigheter, som Ă€r omedelbart för handen givna och redan existerande.
    • Kapitel I.

Till kritiken av den politiska ekonomin

[redigera]
Till kritiken av den politiska ekonomin (1859) av Karl Marx.
  • In der gesellschaftlichen Produktion ihres Lebens gehen die Menschen bestimmte, notwendige, von ihrem Willen unabhĂ€ngige VerhĂ€ltnisse ein, ProduktionsverhĂ€ltnisse, die einer bestimmten Entwicklungsstufe ihrer materiellen ProduktivkrĂ€fte entsprechen.
    • I sitt livs samhĂ€lleliga produktion trĂ€der mĂ€nniskorna i bestĂ€mda, nödvĂ€ndiga, av deras vilja oberoende förhĂ„llanden, produktionsförhĂ„llanden, som motsvarar en bestĂ€md utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter.
    • Förord.
  • Es ist nicht das Bewußtsein der Menschen, das ihr Sein, sondern umgekehrt ihr gesellschaftliches Sein, das ihr Bewußtsein bestimmt.
    • Det Ă€r inte mĂ€nniskornas medvetande som bestĂ€mmer deras vara utan tvĂ€rtom deras samhĂ€lleliga vara som bestĂ€mmer deras medvetande.
    • Förord.

Kapitalet

[redigera]
Kapitalet (1867-1894) av Karl Marx.
  • Bei der Analyse der ökonomischen Formen kann außerdem weder das Mikroskop dienen noch chemische Reagentien. Die Abstraktionskraft muß beide ersetzen.
    • Vid analys av de ekonomiska formerna duger dessutom varken mikroskop eller kemiska reagenser. Abstraktionskraften Ă€r dess enda hjĂ€lpmedel.
    • Kapitalet I, Förord till första upplagan.
  • Es gibt keine Landstraße fĂŒr die Wissenschaft, und nur diejenigen haben, Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die MĂŒhe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.
    • Det finns ingen kungsvĂ€g till kunskapen, och endast den, som inte skyr mödan att klĂ€ttra uppför dess branta stigar, har utsikt att nĂ„ dess ljusa höjder.
    • Kapitalet I, Förskrift till den franska upplagan (18 mars 1872).
  • Der Reichtum der Gesellschaften, in welchen kapitalistische Produktionsweise herrscht, erscheint als eine "ungeheure Warensammlung", die einzelne Ware als seine Elementarform.
    • I de samhĂ€llen, dĂ€r det kapitalistiska produktionssĂ€ttet hĂ€rskar, upptrĂ€der rikedomen som en "oerhörd varuanhopning", den enskilda varan som dess elementarform.
    • Kapitalet I, första avdelningen.
  • Das Kapitalmonopol wird zur Fessel der Produktionsweise, die mit und unter ihm aufgeblĂŒht ist.
    • Kapitalmonopolet blir en boja för det produktionssĂ€tt, som har vĂ€xt upp under dess eget herravĂ€lde.
    • Kapitalet I, sjunde avdelningen.
  • Die Expropriateurs werden expropriiert.
    • Expropriatörerna blir sjĂ€lva exproprierade.
    • Kapitalet I, sjunde avdelningen.
  • Aber die kapitalistische Produktion erzeugt mit der Notwendigkeit eines Naturprozesses ihre eigne Negation. Es ist Negation der Negation.
    • Men den kapitalistiska produktionen frambringar med en naturlags nödvĂ€ndighet sin egen negation. Det Ă€r negationens negation.
    • Kapitalet I, sjunde avdelningen.
  • Der kapitalistische Produktionsprozeß, im Zusammenhang betrachtet oder als Reproduktionsprozeß, produziert also nicht nur Ware, nicht nur Mehrwert, er produziert und reproduziert das KapitalverhĂ€ltnis selbst, auf der einen Seite den Kapitalisten, auf der andren den Lohnarbeiter.
    • Den kapitalistiska produktionsprocessen, betraktad i sitt sammanhang eller som reproduktionsprocess, producerar alltsĂ„ inte endast en vara, inte endast mervĂ€rde, utan den producerar och reproducerar sjĂ€lva kapitalförhĂ„llandet mellan Ă„ ena sidan kapitalisten, Ă„ andra sidan lönarbetaren.
    • Kapitalet I, sjunde avdelningen.

Pariskommunen

[redigera]
Karl Marx' grav pÄ Highgate i London.
Pariskommunen (1871) av Karl Marx.
  • MĂ„ den Internationella Arbetarassociationens sektioner i alla lĂ€nder mana arbetarklassen till verksam aktivitet. Om arbetarna glömmer sin plikt, om de förblir passiva, sĂ„ kommer det nuvarande fruktansvĂ€rda kriget endast att bli förelöparen till Ă€nnu fruktansvĂ€rdare internationella strider och kommer att i varje land föra till nya nederlag för arbetarna till fördel för herrarna av vĂ€rjan, jordbesittandet och kapitalet.
    • Sid. 37-38 i ProletĂ€rkulturs utgĂ„va.
  • Det polisfĂ€rgade bourgeoisförstĂ„ndet förestĂ€ller sig naturligtvis Internationella Arbetarassociationen som en slags hemlig sammansvĂ€rjning, vars centrala instanser alltemellanĂ„t pĂ„bjuder revolutionĂ€ra aktioner i olika lĂ€nder. Men vĂ„r association Ă€r faktiskt endast det internationella band som förenar de mest avancerade arbetarna i den civiliserade vĂ€rldens olika lĂ€nder. Var, i vilken gestalt och under vilka betingelser klasskampen Ă€n tar den ena eller andra formen Ă€r det naturligt att medlemmarna i vĂ„r association stĂ„r i förgrunden. Den mark som den vĂ€xer upp ur Ă€r det moderna samhĂ€llet sjĂ€lvt. Den kan inte stampas ned i jorden genom aldrig sĂ„ mycken blodsutgjutelse. För att stampa ned den mĂ„ste regeringarna först och frĂ€mst stampa ned kapitalets tvĂ„ngsherravĂ€lde över arbetet - alltsĂ„ förutsĂ€ttningen för sin egen parasittillvaro. Arbetarnas Paris med sin kommun kommer alltid att firas som det Ă€rorika förebudet för ett nytt samhĂ€lle. Dess martyrer ligger bevarade i arbetarklassens stora hjĂ€rta. Deras förgörare har historien redan nu spikat fast vid den skampĂ„le, som inga böner frĂ„n deras prĂ€ster kan frĂ€lsa dem frĂ„n.
    • Sid. 104 i ProletĂ€rkulturs utgĂ„va.

Andra om Karl Marx

[redigera]
  • Jag Ă€r stark anhĂ€ngare av Karl Marx och jag tror pĂ„ allt han lĂ€r ut. Jag Ă€r socialist och har en orubblig tro pĂ„ Karl Marx principer. Jag har lĂ€st hans böcker ett flertal gĂ„nger och jag anser att hans tankar Ă€r de bĂ€sta.
    • Joe Hill inför US-amerikanska immigrationsmyndigheten 1913. Citat ur William M. Adler, Joe Hill - Mannen som aldrig dog, sid. 249.
  • Marx har fĂ„tt rĂ€tt om och om igen historiskt och hans tankar om befrielse Ă€r högaktuella Ă€n idag. Det saknas en jĂ€vla massa klasskamp i dagens samhĂ€lle. MĂ„ vi bĂ€ra vidare marxismen och aldrig ge upp.
  • IdĂ©n om att det i grunden gĂ„r att förstĂ„ politiska och sociala förĂ€ndringar som klasskamp mellan arbete och kapital har jag med mig varje dag. Storheten i Marx idĂ©er handlar om just detta perspektiv pĂ„ samhĂ€llets motsĂ€ttningar, snarare Ă€n en ortodox tillĂ€mpning av en urkund.
  • FrĂ„n Marx förstod vi att alla samhĂ€llsordningar Ă€r av övergĂ„ende natur. Vi förĂ€ndrar samhĂ€llet bĂ„de direkt genom medvetna handlingar och indirekt nĂ€r vi hittar nya praktiska lösningar pĂ„ tillvarons problem. SĂ€ttet vi fĂ„r mat i magen bestĂ€mmer tĂ€nkandet. Handkvarnen ger slavsamhĂ€lle; vattenkvarnen feodalismen; Ă„ngkvarnen kapitalismen. Och smartphonen?
  • Sedan finns det en annan sak i marxismens arv som jag tycker Ă€r vĂ€rdefullt ocksĂ„, en sorts etik om att folks och klassers frigörelse mĂ„ste i första hand vara dess eget verk. Det Ă€r bara de sjĂ€lva som kan göra det, det Ă€r inte nĂ„gonting som kan dekreteras uppifrĂ„n eller skĂ€nkas av vĂ€lgörehet utan det Ă€r nĂ„gonting som mĂ„ste erövras av dem som det hela gĂ€ller, det Ă€r deras sak.
  • Den slutsats som Marx och Engels, och det kommunistiska manifestet, kom fram till var att i sista hand kunde endast arbetarklassen vara socialismens bĂ€rare. DĂ€rför mĂ„ste den formera sig som sjĂ€lvstĂ€ndig politisk kraft i samhĂ€llet, ta över samhĂ€llsmakten och omstörta egendoms- och maktförhĂ„llandena. Genom den slutsatsen blev manifestet startsignalen för uppbygget av den moderna arbetarrörelsen; frĂ„n fackföreningar till politiska partier.
  • Utan marxism Ă€r det lĂ€tt att vi bara ser symptomen, men inte orsaken; vi hamnar i idealistiska positioner dĂ€r det moraliska fördömandet av mĂ€nniskor ersĂ€tter analysen av det kapitalistiska produktionssĂ€ttet. Marx verk erbjuder en möjlighet att förstĂ„ vad som hĂ€nder i samtiden, frĂ„n ökande ojĂ€mlikhet till rasism.
  • Marx samhĂ€llsanalys Ă€r ett oundgĂ€nglig redskap för att förstĂ„ vĂ„r tid. DĂ€remot tror jag inte att nĂ„gon samhĂ€llsforskare har tillrĂ€ckligt mycket rĂ€tt för att ensam kunna bĂ€ra upp ett helt politiskt program. DĂ€rför har jag lĂ€st mycket av Marx men aldrig varit marxist.
  • IstĂ€llet för att acceptera det allt hĂ„rdare klassamhĂ€llet och den mörka tid vi lever i, kan vi likt Marx undersöka vĂ„r epok och utifrĂ„n en undersökning med kritiska ögon förĂ€ndra den. Det Ă€r kanske det viktigaste i Marx arv – att tĂ€nka fritt och analysera samtiden för att förĂ€ndra framtiden. Verktygen finns, viljan fĂ„r vi sjĂ€lva bidra med.
  • Vad vore vĂ€nstern utan marxismen? Svar: en samling moraliserande pladderhumanister utan svar pĂ„ nĂ„gonting. Vad vi behöver Ă€r en vĂ€nster som kan identifiera makten och formulera en systemkritik som vĂ„gar stĂ€lla krav och som trĂ€ffar folk rĂ€tt i hjĂ€rtat: Organisera, studera, kĂ€mpa, lĂ€r!
  • Även om jag som höger inte hĂ„ller med om det allra mesta som Marx tycker och tĂ€nker sĂ„ fanns det Ă„tminstone en tydlig fiende, med tydliga ideologiska skillnader. Men nu skulle jag sĂ€ga att vĂ€nstern i allt större utstrĂ€ckning prĂ€glas av identitetspolitik snarare Ă€n den klassiska klassanalysen.
  • Marx skulle nog haft mycket synpunkter pĂ„ dagens samhĂ€lle. Han skulle vara rĂ€tt knĂ€ckt över att kommunismen gick snett i Sovjet. Och den gick ju inte sönder pĂ„ grund av pĂ„tryckningar utifrĂ„n, utan den föll sönder inifrĂ„n. SĂ„ han skulle nog se med ganska vredgad blick pĂ„ hur det gick i Sovjet.
    Vad gÀller kapitalismen hade han rÀtt i analysen, men den har hittat sÀtt att överleva som han kanske inte hade förutsett.

Externa lÀnkar

[redigera]
Wikipedia har en artikel om:
Karl Marx
Wikisource
Wikisource
Wikisource har originalverk relaterade till:
Politiska filosofer
KlassiskaAristoteles ‱ Aurelius ‱ Cicero ‱ Konfucius ‱ Lao Zi ‱ Platon ‱ Plutarchos ‱ Sokrates ‱ Sun Zi
KonservativaBonald ‱ Burke ‱ Carlyle ‱ Coleridge ‱ Comte ‱ Dante ‱ Dugin ‱ Durkheim ‱ Evola ‱ Faguet ‱ Fichte ‱ GuĂ©non ‱ Haller ‱ Hegel ‱ Hobbes ‱ Hume ‱ JĂŒnger ‱ Kirk ‱ Kuehnelt-Leddihn ‱ Le Bon ‱ Luther ‱ Machiavelli ‱ Maistre ‱ Maurras ‱ MĂŒller ‱ Oakeshott ‱ Pareto ‱ Peterson ‱ Savigny ‱ Schmitt ‱ Scruton ‱ Solzjenitsyn ‱ Spengler ‱ Strauss
LiberalaArendt ‱ Aron ‱ Bentham ‱ Berlin ‱ Emerson ‱ Franklin ‱ Hayek ‱ Jefferson ‱ Kant ‱ Locke ‱ Maritain ‱ Mill ‱ Mises ‱ Montesquieu ‱ Nietzsche ‱ Nozick ‱ Ortega ‱ Popper ‱ Rand ‱ Rawls ‱ Smith ‱ Sowell ‱ Spencer ‱ Stirner ‱ Thoreau ‱ Tocqueville ‱ Voltaire ‱ Weber ‱ Wollstonecraft
SocialistiskaAdorno ‱ Bakunin ‱ Bernstein ‱ Camus ‱ Chomsky ‱ de Beauvoir ‱ Du Bois ‱ Engels ‱ Fanon ‱ Foucault ‱ Fourier ‱ Fromm ‱ Gandhi ‱ Goldman ‱ Gramsci ‱ Habermas ‱ Kropotkin ‱ Lenin ‱ Luxemburg ‱ Mao ‱ Marcuse ‱ Marx ‱ MĂŒntzer ‱ Paine ‱ Rousseau ‱ Russell ‱ Sartre ‱ Shaw ‱ Trotskij ‱ ĆœiĆŸek