Karl Marx
Utseende

Karl Heinrich Marx, född 5 maj 1818, död 14 mars 1883, var en tysk socialistisk författare, filosof och revolutionÀr.
Refererade citat
[redigera]- Faran för livet bestÄr för individen i att förlora sig sjÀlv. Ofriheten Àr dÀrför den egentliga, dödliga faran för mÀnniskan.
- Karl Marx, Werke 1 (1839-1844), sid. 60.
- Die Philosophen haben die Welt nur verschieden interpretiert, es kömmt drauf an, sie zu verÀndern.
- Det Àr högförrÀderi att betala skatt. Att vÀgra att betala skatt Àr medborgarens primÀra plikt!
- Es ist mir jetzt völlig klar, dass er, wie auch seine Kopfbildung und sein Haarwuchs beweist, von den Negern abstammt, die sich dem Zug des Moses aus Ăgypten anschlossen (wenn nicht seine Mutter oder GroĂmutter von vĂ€terlicher Seite sich mit einem Nigger kreuzten). Nun, diese Verbindung von Judentum und Germanentum mit der negerhaften Grundsubstanz mĂŒssen ein sonderbares Produkt hervorbringen.
- Det stÄr nu klart för mig att han han, som huvudformen och hÄrvÀxten pekar pÄ, Àr avkomling till de negrer som följde med Moses pÄ flykten frÄn Egypten (sÄvida inte hans mor eller farmor korsades med en nigger). Denna förening av tysk och jude pÄ negerbas producerade oundvikligen en mÀrklig hybrid.
- Om Ferdinand Lassalle i ett brev till Friedrich Engels (30 juli 1862).
- Die Religion ist der Seufzer der bedrĂ€ngten Kreatur, das GemĂŒt einer herzlosen Welt, wie sie der Geist geistloser ZustĂ€nde ist. Sie ist das Opium des Volkes.
- Religionen Àr de förtryckta varelsernas suckar i en hjÀrtlös vÀrld, liksom den ocksÄ Àr anden i en andefattig situation. Det Àr ett folkets opium.
- Werke 1, sid. 378: Till kritiken av den av den hegelska rÀttsfilosofin. (1844)
Om JudefrÄgan
[redigera]- Om JudefrÄgan (1843) av Karl Marx. För kontext, se Wikipedia-artikeln om texten.
- 'Alle Emanzipation ist ZurĂŒckfĂŒhrung der menschlichen Welt, der VerhĂ€ltnisse, auf den Menschen selbst.
- All frigörelse bestÄr i att föra den mÀnskliga vÀrlden och de mÀnskliga förhÄllandena tillbaka pÄ mÀnniskan sjÀlv.
- Welches ist der weltliche Grund des Judentums? Das praktische BedĂŒrfnis, der Eigennutz.
Welches ist der weltliche Kultus des Juden? Der Schacher.
Welches ist sein weltlicher Gott? Das Geld.
Nun wohl! Die Emanzipation vom Schacher und vom Geld, also vom praktischen, realen Judentum wÀre die Selbstemanzipation unsrer Zeit.- Vad Àr judendomens vÀrldsliga grundlag? Det praktiska behovet, egennyttan. Vilken Àr judens vÀrldsliga kult? Schackrandet.
Vilken Àr hans vÀrldslige Gud? Pengarna.
NÄvÀl! Frigörelsen frÄn schackrandet och pengarna, alltsÄ frÄn den praktiska, verkliga judendomen vore hela vÄr tids frigörelse.
- Vad Àr judendomens vÀrldsliga grundlag? Det praktiska behovet, egennyttan. Vilken Àr judens vÀrldsliga kult? Schackrandet.
Den tyska ideologin
[redigera]- Den tyska ideologin (1845-1846) av Karl Marx.
- Das BewuĂtsein kann nie etwas Andres sein als das bewuĂte Sein, und das Sein der Menschen ist ihr wirklicher LebensprozeĂ.
- Medvetandet kan aldrig vara nÄgot annat Àn det medvetna varat, och mÀnniskans vara Àr hennes verkliga livsprocess.
- Band 1, A: Ideologier i allmÀnhet, den tyska i synnerhet.

- Der Kommunismus ist fĂŒr uns nicht ein Zustand, der hergestellt werden soll, ein Ideal, wonach die Wirklichkeit sich zu richten haben [wird]. Wir nennen Kommunismus die wirkliche Bewegung, welche den jetzigen Zustand aufhebt.
- [...] fĂŒr den praktischen Materialisten, d.h. Kommunisten, darum handelt, die bestehende Welt zu revolutionieren, die vorgefundnen Dinge praktisch anzugreifen und zu verĂ€ndern.
- Die Gedanken der herrschenden Klasse sind in jeder Epoche die herrschenden Gedanken, d.h. die Klasse, welche die herrschende materielle Macht der Gesellschaft ist, ist zugleich ihre herrschende geistige Macht.
Filosofins elÀnde
[redigera]- Filosofins elÀnde (1847) av Karl Marx.
- Ohne Gegensatz kein Fortschritt
- Utan motsats intet framsteg.
- Första kapitlet: § 2. Det konstituerade eller syntetiska vÀrdet.
- Die HandmĂŒhle ergibt eine Gesellschaft mit Feudalherren, die DampfmĂŒhle eine Gesellschaft mit industriellen Kapitalisten.
- Handkvarnen ger ett samhÀlle med feodalherrar, Ängkvarnen ett med industrikapitalister.
- Andra kapitlet: § 1. Metoden, Andra anmÀrkningen.
Kommunistiska manifestet
[redigera]- Kommunistiska manifestet (1848) av Karl Marx och Friedrich Engels.
- Ein Gespenst geht um in Europa - das Gespenst des Kommunismus.
- Ett spöke gÄr runt Europa - kommunismens spöke.
- Die Geschichte aller bisherigen Gesellschaft ist die Geschichte von KlassenkÀmpfen.
- Historien om alla hittillsvarande samhÀllen Àr historien om klasskamp.
- Alles StĂ€ndische und Stehende verdampft, alles Heilige wird entweiht, und die Menschen sind endlich gezwungen, ihre Lebensstellung, ihre gegenseitigen Beziehungen mit nĂŒchternen Augen anzusehen.
- Allt fast och bestÀndigt förflyktigas, allt heligt profaneras och mÀnniskorna blir slutligen tvungna att se sin livssituation och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon.
- Die Kommunisten sind also praktisch der entschiedenste, immer weitertreibende Teil der Arbeiterparteien aller LĂ€nder
- Kommunisterna Àr alltsÄ praktiskt den beslutsammaste, alltid framÄtdrivande delen av arbetarpartierna i alla lÀnder
- Die Arbeiter haben kein Vaterland. Man kann ihnen nicht nehmen, was sie nicht haben. Indem das Proletariat zunĂ€chst sich die politische Herrschaft erobern, sich zur nationalen Klasse erheben, sich selbst als Nation konstituieren muĂ, ist es selbst noch national, wenn auch keineswegs im Sinne der Bourgeoisie.
- Arbetarna har intet fÀdernesland. Man kan icke frÄntaga dem vad de icke har. DÄ emellertid proletariatet till att börja med mÄste erövra den politiska makten, upphöja sig till nationell klass och konstituera sig sjÀlvt som nation, sÄ Àr det sjÀlvt Ànnu nationellt, om ocksÄ ej i samma mening som bourgeoisin.
- Mögen die herrschenden Klassen vor einer kommunistischen Revolution zittern. Die Proletarier haben nichts in ihr zu verlieren als ihre Ketten. Sie haben eine Welt zu gewinnen.
- MÄ de hÀrskande klasserna darra för en kommunistisk revolution. ProletÀrerna har i den ingenting annat att förlora Àn sina bojor. Men de har en vÀrld att vinna.
- Proletarier aller LĂ€nder, vereinigt euch!
- ProletÀrer i alla lÀnder, förena er!
Louis Bonapartes adertonde brumaire
[redigera]
- Louis Bonapartes adertonde brumaire (1852) av Karl Marx.
- Hegel bemerkte irgendwo, daĂ alle groĂen weltgeschichtlichen Tatsachen und Personen sich sozusagen zweimal ereignen. Er hat vergessen, hinzuzufĂŒgen: das eine Mal als Tragödie, das andere Mal als Farce.
- Hegel gjorde nÄgonstans den anmÀrkningen, att alla stora vÀrldshistoriska hÀndelser och personer sÄ att sÀga förekommer tvÄ gÄnger. Han glömde att tillfoga: den ena gÄngen som tragedi, den andra gÄngen som fars.
- Kapitel I.
- Die Menschen machen ihre eigene Geschichte, aber sie machen sie nicht aus freien StĂŒcken, nicht unter selbstgewĂ€hlten, sondern unter unmittelbar vorgefundenen, gegebenen und ĂŒberlieferten UmstĂ€nden.
- MÀnniskorna gör sjÀlva sin historia, men de gör den inte efter eget gottfinnande, inte under omstÀndigheter som de sjÀlva valt, utan under omstÀndigheter, som Àr omedelbart för handen givna och redan existerande.
- Kapitel I.
Till kritiken av den politiska ekonomin
[redigera]- Till kritiken av den politiska ekonomin (1859) av Karl Marx.
- In der gesellschaftlichen Produktion ihres Lebens gehen die Menschen bestimmte, notwendige, von ihrem Willen unabhÀngige VerhÀltnisse ein, ProduktionsverhÀltnisse, die einer bestimmten Entwicklungsstufe ihrer materiellen ProduktivkrÀfte entsprechen.
- I sitt livs samhÀlleliga produktion trÀder mÀnniskorna i bestÀmda, nödvÀndiga, av deras vilja oberoende förhÄllanden, produktionsförhÄllanden, som motsvarar en bestÀmd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter.
- Förord.
- Es ist nicht das BewuĂtsein der Menschen, das ihr Sein, sondern umgekehrt ihr gesellschaftliches Sein, das ihr BewuĂtsein bestimmt.
- Det Àr inte mÀnniskornas medvetande som bestÀmmer deras vara utan tvÀrtom deras samhÀlleliga vara som bestÀmmer deras medvetande.
- Förord.
Kapitalet
[redigera]- Kapitalet (1867-1894) av Karl Marx.
- Bei der Analyse der ökonomischen Formen kann auĂerdem weder das Mikroskop dienen noch chemische Reagentien. Die Abstraktionskraft muĂ beide ersetzen.
- Vid analys av de ekonomiska formerna duger dessutom varken mikroskop eller kemiska reagenser. Abstraktionskraften Àr dess enda hjÀlpmedel.
- Kapitalet I, Förord till första upplagan.
- Es gibt keine LandstraĂe fĂŒr die Wissenschaft, und nur diejenigen haben, Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die MĂŒhe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.
- Det finns ingen kungsvÀg till kunskapen, och endast den, som inte skyr mödan att klÀttra uppför dess branta stigar, har utsikt att nÄ dess ljusa höjder.
- Kapitalet I, Förskrift till den franska upplagan (18 mars 1872).
- Der Reichtum der Gesellschaften, in welchen kapitalistische Produktionsweise herrscht, erscheint als eine "ungeheure Warensammlung", die einzelne Ware als seine Elementarform.
- I de samhÀllen, dÀr det kapitalistiska produktionssÀttet hÀrskar, upptrÀder rikedomen som en "oerhörd varuanhopning", den enskilda varan som dess elementarform.
- Kapitalet I, första avdelningen.
- Das Kapitalmonopol wird zur Fessel der Produktionsweise, die mit und unter ihm aufgeblĂŒht ist.
- Kapitalmonopolet blir en boja för det produktionssÀtt, som har vÀxt upp under dess eget herravÀlde.
- Kapitalet I, sjunde avdelningen.
- Die Expropriateurs werden expropriiert.
- Expropriatörerna blir sjÀlva exproprierade.
- Kapitalet I, sjunde avdelningen.
- Aber die kapitalistische Produktion erzeugt mit der Notwendigkeit eines Naturprozesses ihre eigne Negation. Es ist Negation der Negation.
- Men den kapitalistiska produktionen frambringar med en naturlags nödvÀndighet sin egen negation. Det Àr negationens negation.
- Kapitalet I, sjunde avdelningen.
- Der kapitalistische ProduktionsprozeĂ, im Zusammenhang betrachtet oder als ReproduktionsprozeĂ, produziert also nicht nur Ware, nicht nur Mehrwert, er produziert und reproduziert das KapitalverhĂ€ltnis selbst, auf der einen Seite den Kapitalisten, auf der andren den Lohnarbeiter.
- Den kapitalistiska produktionsprocessen, betraktad i sitt sammanhang eller som reproduktionsprocess, producerar alltsÄ inte endast en vara, inte endast mervÀrde, utan den producerar och reproducerar sjÀlva kapitalförhÄllandet mellan Ä ena sidan kapitalisten, Ä andra sidan lönarbetaren.
- Kapitalet I, sjunde avdelningen.
Pariskommunen
[redigera]- Pariskommunen (1871) av Karl Marx.
- MÄ den Internationella Arbetarassociationens sektioner i alla lÀnder mana arbetarklassen till verksam aktivitet. Om arbetarna glömmer sin plikt, om de förblir passiva, sÄ kommer det nuvarande fruktansvÀrda kriget endast att bli förelöparen till Ànnu fruktansvÀrdare internationella strider och kommer att i varje land föra till nya nederlag för arbetarna till fördel för herrarna av vÀrjan, jordbesittandet och kapitalet.
- Sid. 37-38 i ProletÀrkulturs utgÄva.
- Det polisfÀrgade bourgeoisförstÄndet förestÀller sig naturligtvis Internationella Arbetarassociationen som en slags hemlig sammansvÀrjning, vars centrala instanser alltemellanÄt pÄbjuder revolutionÀra aktioner i olika lÀnder. Men vÄr association Àr faktiskt endast det internationella band som förenar de mest avancerade arbetarna i den civiliserade vÀrldens olika lÀnder. Var, i vilken gestalt och under vilka betingelser klasskampen Àn tar den ena eller andra formen Àr det naturligt att medlemmarna i vÄr association stÄr i förgrunden. Den mark som den vÀxer upp ur Àr det moderna samhÀllet sjÀlvt. Den kan inte stampas ned i jorden genom aldrig sÄ mycken blodsutgjutelse. För att stampa ned den mÄste regeringarna först och frÀmst stampa ned kapitalets tvÄngsherravÀlde över arbetet - alltsÄ förutsÀttningen för sin egen parasittillvaro.
Arbetarnas Paris med sin kommun kommer alltid att firas som det Àrorika förebudet för ett nytt samhÀlle. Dess martyrer ligger bevarade i arbetarklassens stora hjÀrta. Deras förgörare har historien redan nu spikat fast vid den skampÄle, som inga böner frÄn deras prÀster kan frÀlsa dem frÄn.
- Sid. 104 i ProletÀrkulturs utgÄva.
Andra om Karl Marx
[redigera]- Jag Àr stark anhÀngare av Karl Marx och jag tror pÄ allt han lÀr ut. Jag Àr socialist och har en orubblig tro pÄ Karl Marx principer. Jag har lÀst hans böcker ett flertal gÄnger och jag anser att hans tankar Àr de bÀsta.
- Joe Hill inför US-amerikanska immigrationsmyndigheten 1913. Citat ur William M. Adler, Joe Hill - Mannen som aldrig dog, sid. 249.
- Marx har fÄtt rÀtt om och om igen historiskt och hans tankar om befrielse Àr högaktuella Àn idag. Det saknas en jÀvla massa klasskamp i dagens samhÀlle. MÄ vi bÀra vidare marxismen och aldrig ge upp.
- Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör och f d riksdagsman i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- Idén om att det i grunden gÄr att förstÄ politiska och sociala förÀndringar som klasskamp mellan arbete och kapital har jag med mig varje dag. Storheten i Marx idéer handlar om just detta perspektiv pÄ samhÀllets motsÀttningar, snarare Àn en ortodox tillÀmpning av en urkund.
- Daniel Suhonen, svensk debattör, författare och chef för tankesmedjan Katalys i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- FrÄn Marx förstod vi att alla samhÀllsordningar Àr av övergÄende natur. Vi förÀndrar samhÀllet bÄde direkt genom medvetna handlingar och indirekt nÀr vi hittar nya praktiska lösningar pÄ tillvarons problem. SÀttet vi fÄr mat i magen bestÀmmer tÀnkandet. Handkvarnen ger slavsamhÀlle; vattenkvarnen feodalismen; Ängkvarnen kapitalismen. Och smartphonen?
- Stig-Björn Ljunggren, statsvetare i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- Sedan finns det en annan sak i marxismens arv som jag tycker Àr vÀrdefullt ocksÄ, en sorts etik om att folks och klassers frigörelse mÄste i första hand vara dess eget verk. Det Àr bara de sjÀlva som kan göra det, det Àr inte nÄgonting som kan dekreteras uppifrÄn eller skÀnkas av vÀlgörehet utan det Àr nÄgonting som mÄste erövras av dem som det hela gÀller, det Àr deras sak.
- Göran Therborn, professor i sociologi i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- Den slutsats som Marx och Engels, och det kommunistiska manifestet, kom fram till var att i sista hand kunde endast arbetarklassen vara socialismens bÀrare. DÀrför mÄste den formera sig som sjÀlvstÀndig politisk kraft i samhÀllet, ta över samhÀllsmakten och omstörta egendoms- och maktförhÄllandena. Genom den slutsatsen blev manifestet startsignalen för uppbygget av den moderna arbetarrörelsen; frÄn fackföreningar till politiska partier.
- Matts Jutterström, förbundsordförande i Svenska pappersindustriarbetareförbundet till sin död 2019 i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- Utan marxism Àr det lÀtt att vi bara ser symptomen, men inte orsaken; vi hamnar i idealistiska positioner dÀr det moraliska fördömandet av mÀnniskor ersÀtter analysen av det kapitalistiska produktionssÀttet. Marx verk erbjuder en möjlighet att förstÄ vad som hÀnder i samtiden, frÄn ökande ojÀmlikhet till rasism.
- Nina Björk, författare i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- Marx samhÀllsanalys Àr ett oundgÀnglig redskap för att förstÄ vÄr tid. DÀremot tror jag inte att nÄgon samhÀllsforskare har tillrÀckligt mycket rÀtt för att ensam kunna bÀra upp ett helt politiskt program. DÀrför har jag lÀst mycket av Marx men aldrig varit marxist.
- Per Gahrton, f d riksdagsman i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- IstĂ€llet för att acceptera det allt hĂ„rdare klassamhĂ€llet och den mörka tid vi lever i, kan vi likt Marx undersöka vĂ„r epok och utifrĂ„n en undersökning med kritiska ögon förĂ€ndra den. Det Ă€r kanske det viktigaste i Marx arv â att tĂ€nka fritt och analysera samtiden för att förĂ€ndra framtiden. Verktygen finns, viljan fĂ„r vi sjĂ€lva bidra med.
- Ingemar E.L. Göransson, chaufför och författare i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- Vad vore vÀnstern utan marxismen? Svar: en samling moraliserande pladderhumanister utan svar pÄ nÄgonting. Vad vi behöver Àr en vÀnster som kan identifiera makten och formulera en systemkritik som vÄgar stÀlla krav och som trÀffar folk rÀtt i hjÀrtat: Organisera, studera, kÀmpa, lÀr!
- à sa Linderborg i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- Ăven om jag som höger inte hĂ„ller med om det allra mesta som Marx tycker och tĂ€nker sĂ„ fanns det Ă„tminstone en tydlig fiende, med tydliga ideologiska skillnader. Men nu skulle jag sĂ€ga att vĂ€nstern i allt större utstrĂ€ckning prĂ€glas av identitetspolitik snarare Ă€n den klassiska klassanalysen.
- Benjamin Dousa, förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.
- Marx skulle nog haft mycket synpunkter pÄ dagens samhÀlle. Han skulle vara rÀtt knÀckt över att kommunismen gick snett i Sovjet. Och den gick ju inte sönder pÄ grund av pÄtryckningar utifrÄn, utan den föll sönder inifrÄn. SÄ han skulle nog se med ganska vredgad blick pÄ hur det gick i Sovjet.
Vad gÀller kapitalismen hade han rÀtt i analysen, men den har hittat sÀtt att överleva som han kanske inte hade förutsett.- HÄkan Nesser, författare, i ProletÀren pÄ Marx 200-Ärsdag 2018.

