I luften och på marken

Ja, jag vet att rubriken är vilseledande – den får er ju att tro att jag befunnit mig i ett flygplan som sedan gått in för landning med mig ombord. Men så är inte fallet. Jag har befunnit mig platt på marken hela veckan, men jag har tittat mig omkring som ni ser.

Matteus kyrka
Kan liksom inte låta bli att visa er den här bilden till exempel. Kolla bara ”kompositionen”;-) Kranen har ni ju sett förut – den har stått vid Matteuskyrkan i Vasatan i flera år. Den ”hjälper till” att det blir en uppgång från Citybanan där någon gång. Å självklart ser ni att jag komponerade bilden så att två delar av kyrkan också finns med…


Hi-Fi butik
Här ser ni bakdörren till en Hi-Fi butik vars entré mynnar mot S:t Eriksgatan. Kolla skylten! Man lever uppenbarligen inte alltid som man lär - Se alltid till att dörren är låst efter dig...;-)


Glitter på höjden
Jag förstår fullständigt att man inte vill ha insyn i sin lägenhet. Detta kan man ju åtgärda på olika sätt – gardiner till exempel. Men de kan ju anses vara dammsamlare. Alltså köper man glittrande plast i närmaste färghandel. Nu ligger denna lägenhet på tredje våningen på Västmannagatan å där är det lite svårt att kika in måste jag säga. Mysko;-)


PS. Imorgon kan ni göra er beredda på antingen en bildkavalkad i svart (Fototriss), ett reportage från den årliga flyg- och motorshowen på Vallentuna flygfält eller en rapport från 60 nya butiker i Täby Centrum. Vad vill ni se? DS.

Avrapportering

Min tallrik som ni ser på bilden agerade även fotomodell åt ett medelålders par som genast la upp fotot på Facebook.


Här ser ni tre tyska studenter som delade på en portion surströmming för 70 kronor. De visste bara inte vad man gör med den illa luktande fisken. Hjälp var inte långt borta som ni ser. Tjejen dessekrerade strömmingen på nolltid. Tyskarna åt var sin "strömmingswrap" utan att knorra. Till vardags är dom ju vana vid knödlar och schweinshaxen så...


Det är inte lätt att gå skallgång i folkvimlet och leta efter en blond M, speciellt då hon inte ens befann sig på gatan utan stod i kassakön på Lindex i trekvart;-)


Som ni ser var det inget fel på tillgängligheten under kvällen. Dessutom var alla välkomna, till och med samuraier med svärd. Kolla minen på killen bakom rullstolen! Asgarvade när A-L upptäckte denna roliga "scen";-)

Självklart utgår jag iskallt ifrån att ni vill ha en rapport från gårdagens surströmmings- och kräftäventyr i Sundbyberg. Klart ni vill!
Det var 8:e året i rad som kollegan C, hennes två systrar, arbetskompisen M och jag åkte till Sundbyberg för att äta surströmming. I år är det dock en sanning med modifikation då

1. kollegan C inte var med i år, då hon och familjen är på semester i Torrevieja, Spanien och valde tapas i stället för dessa delikata firror.

2. kompisen M inte äter surströmming, men gillar kräftor.

Problem
Här hade vi då genast problem. Det brukar vara C som håller ordning på oss andra i folkvimlet. Men hon åt ju tapas som sagt. Alltså försvann M - till kräfttältet trodde vi - för att hämta sex signalkräftor för 80 kronor. Men efter trekvart var M fortfarande spårlöst borta. Då gick vi skallgång i folkvimlet, men hittade henne inte. Att använda mobilen som telefon var ingen idé, då man ändå inte kunde höra vad den andra sa. Jo, vi hittade henne till slut, tack vara ett sms som hon skickade:

- Hej! Jag står i kö på Lindex. Så börja gå runt och titta så slipper ni vänta. Kram.

??????????????????????????????????? Oooooooooooooooooooops!

PS. Kan även berätta att balkongdörren stod på vid gavel inatt och att det inte var jag utan maken som sågade ner skogen tvärsöver gatan under natten. Bara så ni vet! Jag snarkar inte ens efter ett surströmmingspartaj;-) DS

Er önskan är min lag – your wish is my command

Vilken tur ni hade! Ni som ville se ägarna av Slatgo & Clemenza butiken som jag berättade om igår. Här kommer hela dagens story. Ja tänk vad man inte gör för sina trogna och nyfikna läsare;-)

Stolar – inga ägare
På vägen tillbaks till jobbet efter avdelningsmötet som ägde rum på uteserveringen hos Stina’s bageri passerade vi Slatgo & Clemenza. Som ni ser på bilden ljög jag inte för er igår. Här ser ni stolarna och bordet med en uppdrucken smoothie och en smörgås (båda inköpta på Stina’s), dock inga ägare. Jag tog bilden, vilket såklart uppmärksammades av en av killarna.


- Välkommen in, vi har loppis idag, eller är du intresserad av stolarna som du fotade.

- Öhhh, nja. Jag har en blogg och jag skrev om er igår, så jag ville gärna följa upp inlägget.

- En blogg?????????????

- Ja, du vet internet, jag har skrivit om er butik.

- Nämen va’ trevligt. Kom in stig på, fota inne i butiken! Där finns sååååååå mycket fint.

- Öhhh, förresten får jag ta ett kort på dig?

- Jamen självklart. Så trevligt!


Vid det här laget tyckte kollegorna Gabriella och Eva att det var aaaaaaningen pinsamt, minst sagt. Chefen Håkan däremot stegade med bestämda steg nerför trapporna och jag följde efter.
Varsågod, här är alla bilder jag tog. Ägare nummer 2 fanns i lokalen, men jag orkade inte fota honom också. Han var för dagen klädd i bebisblå…


Jag passerar stället regelbundet. Killen kommer troligen känna igen mig och be om bloggens adress. Alltså kommenterar jag inte utbudet som fanns i butiken. Jag har nämligen inte för avsikt att gå en lång omväg runt kvarteret varje gång jag ska till jobbet. Ni förstår vad jag menar, va'!?

PS. Inget inlägg imorgon. Surströmmingspartaj i Sundbyberg ni vet;-) DS.

Det är mycket (konstigt) man kan upptäcka i Vasastan

Nu har jag ju redan visat er massvis med konstiga och roliga saker från Vasastan. Men vet ni – det tar liksom aldrig slut att upptäcka nya detaljer både här och där. Alltså bjuder jag er idag på ytterligare några dagsfärska upptäckter på min ”jobbplan” som lika gärna kunde ha legat på Söder faktiskt.

Nu kan Fru Gårman torka av sig
Sedan igår har fru Gårman (ni minns väl det här inlägget) fått en handduk för att eventuellt kunna torka av sig innan hon korsar gatan. Nu har det inte regnat här i huvudstaden på ett tag, men det är ju alltid bra med framförhållning. Någon har tagit en av Hotell Norrtulls badhanddukar och hängt den över en skylt som annars skulle ha förkunnat att gatan är en återvändsgränd. Ingen har tagit bort handduken som fick svaja i den varma vinden även idag.



Slatgo & Clemenza, Västmannagatan
Här kan jag presentera världens konstigaste butik – Slatgo & Clemenza. Har man en sådan – minst sagt – konstig skylt och ställer ut halva butiksinnehållet ut på gatan kan inte ens jag låta bli att snubbla över – ja bland annat en udda samling barnskor från sekelskiftet. Nu verkar den butiken, som inte har en hemsida vara ganska känd för märken som jag aldrig har hört talas om, men här kan ni se utbudet.
Ägarna sitter förresten också på gatan. De njuter av morgonsolen utanför butiken, men under eftermiddagen flyttar dom sig till andra sidan gatan. Uppfräschande konstiga typer klädda i rosa (grrrrrr) och blommiga (grrrrrr) slipsar, gula byxor och basker. Vågade dock inte fota killarna, så ni får tro mig;-)

Helgbilder och gladmåndag

Marit - som vill att vi visar våra helgbilder - berättade i en kommentar att hon varit sjuk under den gångna helgen. Å bilderna jag lägger upp är till dig Marit. En sådan underbar blå himmel med en sol som finns där till höger någonstans och en temperatur på 23 grader har jag beställt till dig till nästa helg. Och som du säger så brukar mina beställningar levereras;-)

Gladmåndag
Ja, det fanns mycket att vara glad över idag:
1. Det fina vädret fortsätter.
2. Avdelningsfika på l’Incontro.
3. Ryggoperationen den 28 augusti är avbokad. Japp, jag har fegat ur.

Å vem bryr sig om
1. En skattesmäll på drygt sju tusen spänn. Det drabbar ju ingen fattig;-)
2. Ytterligare en femhundring som gick till naprapaten/akupunktören för behandling, som faktiskt ger resultat - tror jag. Jag menar inbildning är ju också en bildning;-) Som sagt som grafisk formgivare tjänar jag ju minst lika mycket som Arbetsförmedlingens sparkade chef Angeles Bermudez-Svankvist. Å alla vet ju att man inte blir lycklig av pengar. Åt andra sidan fungerar de dock utmärkt som sömnmedel;-)
3. En förstörd favo tröja som ni trodde var rosa men som är orange som fick kastas i soporna.

Fler helgbilder hittar ni hos Marit.

Två gånger välkommen

Innan jag förklarar skyltarna jag lägger upp tänker jag bara konstatera att jag njutit av två helt underbara sensommardagar. Jag som alltid gnäller över vädret kryper mera än gärna till kors och medger att den här sommaren var och fortfarande är en av de bästa jag kan minnas. Ja, jag vet att mitt minne är ytterst selektivt;-)
Med andra ord har jag njutit hela helgen, inte gjort ett dyft, ätit ute, läst några böcker och latat mig som bara den. Lathet är en dygd, det har jag då alltid sagt. Som ni ser orkade jag inte ens förrän nu att lägga upp ett inlägg. Men här är det.

Nollning
Det har varit nollning vid KTH i Stockholm i onsdags. Redan klockan 07:45 stod studenterna vid t-banan med det passande namnet Tekniska Högskolan och hälsade nya studenter välkommen. Som ni ser ska blivande civilingenjörer och lärare samsas vid skylten till vänster och de som vill plugga energi och miljö hänvisas till höger.


Toalett
Eftersom jag har visat några konstiga toalettskyltar förut kommer här en till. Tycker det är väldigt roligt att se olika utföranden på dessa skyltar. Här är det till och med gratis att utföra sina behov. Å visst känner man sig hjärtligt välkommen – kolla bara kropparna, de är ju hjärtformade:-)


Det är Pumita som är upphovskvinna för ”Skyltsöndag”.

Veckans fönster: Valfritt

Måste säga att jag fick lite blodad tand förra veckan när jag deltog i Susannes fönstertema. Riktigt roligt var det och många av er som gillade mitt huvudlösa bidrag. Alltså passar jag på igen, samtidigt som jag gärna vill introducera Spökparken för er. Visste inte ens att den fanns här mitt i Stockholm. Upptäckte den av en slump förra veckan. Var den ligger ser ni på kartan i bild 3.

Ett ”staketfönster”
När jag tog bilderna såg jag på näthinnan ett fönster, alltså ”fyrkanten” i staketet, vilket jag tyckte var ett litet annorlunda grepp på det hela. Men kameran tänker ju själv, vilket inte jag är så bra på som ni ser. Kameran fokuserade så klart på ”staketfönstret” och lämnade alla fönster på spökslottet som en diffus bakgrund. Ja tackade och tog emot – lite spöklikt är det allt.



De riktiga fönstren
Men självklart ville jag ju ha en bild ”i omvänd ordning” också. Nu har det bruna staketet i och för sig blivit vitt, men bortse ifrån det. Nu ser ni åtminstone att slottets fönster faktiskt är skarpa… och nytvättade;-)





Fler valfria fönster hittar ni här.

Tröjor och påsar

Rosa tröja????????????????
Alltså jag kan ju inte låta bli att med bestämdhet dementera era anspelningar att jag hade en rosa tröja samt en legobit i samma färg på mig igår. Antingen måste jag köpa en ny kamera med bättre färgåtergivning, eller så är ni färgblinda, alternativt behöver era skärmar kalibreras;-) Jag kan försäkra er om att tröjan är så långt ifrån rosa man kan komma. Den är orange och ser ut som urtvättad denim. Den kommer från Esprit som framgångsrikt hållit sig ifrån årets rosa-trend som tur är. Å legobiten är cérise, vilket många hävdar är samma färg som rosa. Även här hänvisar jag till färgblindhet;-)



Fotbollströja:-)
Fick en riktigt rolig överraskning imorse. Det var bästis kollegan Yvonne som gav mig tröjan/t-shirten som ni ser på bilden. Det är hennes 13-åriga son som fick tröjan i present, men tyckte att den skulle trivas betydligt bättre hos mig. Sonen är en väldigt duktig basketbollspelare och kan det mesta om NBL. Vad gäller fotboll så följer han bara stora mästerskap. Å hur kunde sonen veta att jag samlar på mästerskaps-t-shirts?! Just den här hade jag inte, men nu är samlingen som började med VM i USA 1994 komplett. 1 000 tack gulliga E! Den presenten värmde verkligen. You made my day!



Påsar
Bonusbilden jag lägger upp har faktiskt något med inlägget att göra. Upptäckte nämligen ”bajspåsstället” tack vare en tjej med rosa mjukisbyxor. Hennes minihund hade bajsat i gräset, hon plockade upp hundens nummer 2, slängde påsen i papperkorgen och plockade samtidigt fram en ny bajspåse. Hade aldrig upptäckt stället annars. Skylten innehåller visserligen en av mina favo färger - limegrön - men är annars tämligen tråkig och fantasilös. Tänk om man hade utformat den lite gladare och fräckare. Förresten står bajspåsstället bredvid en knallrosa thai-kiosk, men ni hävdar kanske att den är laxröd;-) DS.

Några torsdagsrekommendationer

Hissen är ju sååååå charmig. Kan dock inte rekommenderas om ni har barnvagn med er.


Ett besök på toaletten hos akupunktören kan varmt rekommenderas. Ett pyttelitet fönster öppnas mot innergården och grannfastigheten. Observera att jag för en gångs skull tog en rak bild, och det med avsikt;-)


Spegeln på mottagningen var klockren och passade in 100 procent i omgivningen.

Om – alltså just ifall att – ni har vägarna förbi ”min” akupunktör/naprapat/massör kan jag rekommendera att först besöka en alternativ bankomat. Gärna den på bilden. Det jag definitivt inte kan råda er däremot är att besöka den ”Kinesiska Muren”. Klart ni inte åker till Stockholm via Kina, men restaurangen som ligger granne med Odengatan 68 heter så.

Kinesiska Muren
En gång i tiden en av mina favo krogar. Idag var den en ren bedrövelse. Den kulinariska besvikelsen förstärktes genom det här. Nej, det ni ser på fotot är inte ett naturligt mönster på min tröja utan stänk från tallriken. Tappade nämligen en hård och tung bit zucchini rakt in i en odefinierbar sås. Oooooops.


Jacka
Kan även rekommendera att inte glömma jackan som ni hade på er när ni steg in på restaurangen. Den behöver ni nämligen om ni är lika klumpiga som jag. Däremot föreslår jag att ni återvänder till Kinesiska Muren efter ert eventuella besök hos akupunktören för att leta efter jackan. Japp, personalen var gullig nog att hänga den i garderoben.

Matos
Efter en timme upphängd mitt i restaurangen luktar jackan kinesiskt matos, vilket ju är logiskt. Nu har ni ju inget val. Ni måste ju dölja såsmönstret på tröjan med hjälp av jackan. Alltså luktar ni mat, svettas i värmen, går till månadsmötet på jobbet med jackan på och märker ett visst avståndstagande från era kollegor. Här rekommenderar jag att inte bry sig helt enkelt;-)

PS. Som ni ser lägger jag - förutom bilderna jag nämnt i texten - upp några foton från det underbara sekelskiftshuset. Några av er ville ju se fler bilder därifrån – å min bakdel såg ungefär likadan ut idag som i tisdags. Ingen repetition behövs tycker jag;-)DS

En bil kommer lastad

Tvära kast på den här bloggen som ni ser – från nålar i gårdagens inlägg till - ja ni får väl läsa vidare;-)

Här kommer en glad bil ägd av ett tyskt transportbolag, men med polskt registreringsskylt lastad med nya balkongräcken. Bilen står på ”min” parkeringsplats och jag kan följa alla arbetsmoment från första parkett. Jag menar jag bor ju där och jag älskar kranar.


Klockan 17:00 lastar en mäktig kran över räckena till en ställning på marken, där de får stå till nästa morgon. Lägg märke till att det är omöjligt att få med hela kranen på bild, den är alldeles för stor eller hög beroende hur man ser det.
Klockan 07:00 morgonen därpå lyfts räckena upp en och en.


Här ser ni killen på balkongen på 10:e våningen som tar emot räcket och monterar det på plats. Klart. Nästa!


Den här bilden är så himla häftig tycker jag. Kolla lyftkranens svarta "överarm" som gömmer sig bakom byggställningen.


Jag hängde utanför köksfönstret med kameran i högsta hugg och plåtade hej vilt. På morgonen kröp jag runt bland ställningarna för att fånga hela "arbetsprocessen". Å vilken tur med vädret jag hade!
Sorry om jag tråkade ut er idag;-) Men om ni vill kan ni ju leta efter mitt köksfönster;-)

En ny upplevelse

Som ni vet är jag ganska äventyrlig av mig, speciellt vad gäller mat. Men idag gav jag mig in på något helt annat, något som jag aldrig gjort förut. Men när jag väl får häcken ur vagnen är det liksom ingenting som kan stoppa mig;-) OBS. Känsliga läsare varnas, men jag bjuder på en mjuk inledning så att ni kan vänja er;-)


Odengatan 68
Efter lunch styrde jag kosan till Odengatan 68. En fastighet som byggdes 1898 och som innehåller allt som man bara kan drömma om när man bor i en ”modern” bostad, inklusive underbara stuckaturer som ni ser på bilden (konstnär von Rosen, men jag vet inte vilken av dem). Huset är till och med omskrivet i en bok om Vasastan. Nu var det dock inte för att beundra arkitekturen som jag åkte dit utan för att stifta bekantskap med dom här.


Akupunktur
Japp, jag testade akupunktur som alternativ till en operation med skalpell. Det var coolt, men samtidigt konstigt. Som ni ser på bilden nedan placeras ett antal nålar lite varstans, sedan ”elektrifieras” nålarna (6 Volt) åsså får man ligga på mage i 20 minuter. Det kändes precis som om någon knackar på dörren (= på de ställen nålarna sitter). Det gjorde inte ett dugg ont och självklart bad jag akupunktören – en klockren dalmas - att ta en bild. Vad gör man inte för bloggen;-)


Vibrator
Sedan blev det en omgång med vibrator, inte speciellt upphetsande även om man skulle kunna tro det. En massageomgång ingick också i behandlingen (ja, jag vet vad ni tänker nu, men massageoljan luktade tandkräm - YUCK!) liksom några ”naprapat grepp” där det måste knaka till i ryggen, för att ha effekt. Å visst knakade det, åtminstone på vänstra sidan;-) Så eventuella tankar ni hade alldeles nyss kan ni glömma nu;-)

Nu vet ni vad jag gjorde under 75 minuter idag. Hoppas bara att ni inte svimmade nu;-) Ska dit igen på torsdag, men ni slipper ytterligare ett inlägg i ämnet.

Solrosfloden

En tredjedel av solrosfloden.


Solrosorna vänder solen ryggen till.


Någon är på besök, även om denna någon inte blev skarp direkt;-)

Grå helg
Som ni kanske såg blev det ingen Fototriss och ingen helgbild den här helgen. Anledningen är väldigt enkelt – vädret var så grått och eländigt att de få bilder jag tog blev därefter. Då jag värnar om er, mina läsare så ni slipper se en ”helg i grått”.

Solig måndag
Idag var det betydligt soligare i stor-Stockholm:-) Och då ni säkert minns det här inlägget så vet jag ju att ni går i väntans tider för att få veta hur det har gått för ”min” solrosbädd, som nog inte är en bädd längre utan den liknad mera en flod som ringlar sig nedför den 200 meter långa backen. Riktigt coolt faktiskt. Kolla bilderna.

Fel namn?!
Det enda som förbryllade mig dock var att 90 procent av solrosorna vände solen ryggen till. Alltså solen går ju upp i öster (tror jag) och dit pekar alltså blommorna. Med andra ord orkar de antingen inte vrida på ”nacken” för att följa solens bana eller så gillar de inte att ha solen i ”ögonen” eller så har de helt enkelt fel namn - solrosorna alltså;-)

PS. Även om jag inte lägger upp ett bidrag till trissen och Helgbilden så tycker jag nog att ni ändå ska kolla in dom;-) DS.

Skyltsöndag för en smått förvirrad skara ”skyltare”

Ni som inte har koll på Pumita (än) borde ändra på det! Man blir totalt (positivt) förvirrad där inte bara av hennes ”jobb” som språkpolis utan också av hennes sätt att förbrylla en hel bloggvärld som vill delta med ett bidrag till hennes uppfinning – Skyltsöndag, som inte är en utmaning eller ens ett tema utan bara… Ja ni förstår;-)

B som i bar
”B som i bar” borde ju rimligtvis betyda att Pumita har ”hottat upp” sin skyltsöndag med att få in skyltar som innehåller något på ”B”. Det missade jag ju totalt, men när jag såg reaktionen hos de andra bloggarna så var det nå’t på ”B” som gällde. Fast nu vet jag att så inte är fallet - alla skyltar är välkomna. Nähä Pumita (och ni andra), nu får ni faktiskt hålla tillgodo med min nytagna skylt. Å om ni inte ser ”B” i minst 50 utföranden så kan jag inte hjälpa er;-)

Fler bidrag till syltsöndag med eller utan ”B” finns hos Pumita.

PS. Huntemöller är en ny butik som har öppnat i Täby Centrum. Med ett sådant namn finns det bara tre länder företaget kan komma ifrån. Å det är inte Schweiz eller Österrike kan jag ju säga. Ingen butik jag kommer sätta min fot i, men skyltningen dök alldeles utmärkt till dagens inlägg. DS

Veckans fönster: ”Huvudlöst”

Det är bara en gång förut (tror jag) som jag deltagit i ”Veckans fönster”. Idag kan jag dock absolut inte låta bli att ladda upp mitt andra bidrag. Tycker nämligen att ”huvudlöst” är ett så himla roligt tema, vilket får mig osökt att tänka på Harry Potter och en av karaktärerna i böckerna - ”Nearly Headless Nick”. För att få till en bild till temat tog jag tillfället i akt när maken och jag satt och fikade i Täby Centrum idag. Jag menar man måste väl då och då kunna dra nytta av makens långa armar;-)

BP: Kan du vara gullig och lyfta din vänstra arm.

Maken: Is this absolutely necessary?

BP: Jo, det är det. Upp, mera, lite till, ner en bit. STOPP!

Alltså fick jag till det: en huvudlös tjej och två “Nearly Headless Nicks". Där satt den:-)

Maken när han såg bilden: Mrrrmmmm. I don't think you are going to win any prizes for that one...

Fler huvudlösa bidrag hittar ni här.

Det har inte bara fördelar att vara asfaltbonde i huvudstaden

Häromdagen visade Rantamor upp sina handplockade kantareller. Hennes Rantafar satte omedelbart igång med rensningen av skogens guld. I en kommentar till ett av mina inlägg önskade tjejen från Nordmaling att få se en bild på vilka kantareller vi bjuds på här i stor-Stockholm. Det ska jag gärna ställa upp med om inget annat för att ni naturmänniskor får absolut tycka väldigt synd om mig – asfaltbonden från nollåtta;-)

Rantamors kantarellskörd
Nu har jag helt enkelt knyckt Rantamors bild från hennes blogg. På så sätt slipper ni leta fram hennes inlägg samtidigt som ni får en direkt jämförelse. Kom även ihåg att kantisarna plockade uppe i fjällen inte kostar ett öre!


BPs kantareller
Hittade dessa ynkliga exemplar i en av tre korgar hos den lokala ICA handlaren klockan 18:00 idag. Kanske såg de fräschare ut klockan 09:00 imorse – ingen aning. Lägg märke till att kantarellerna inte är ”rensade”, vilket man ju verkligen inte kan kräva heller. Jag menar ett kilo kostar ju ”bara” 198 kronor och vi nollåttor är ju rika och tjänar betydligt mera än resten av Sverige. Å lite skit under fingernaglarna har nog ingen stockholmare dött av heller - än.


Bondbönor
Men en positiv sak måste jag ju säga om den lokala ICA. I en hel vecka har de satsat på olika bönor. På bilden ser ni varianten som heter bondbönor. Man skulle kunna tro att kassapersonalen vet att det är bondbönor. Icke! Idag var det tredje gången den unga kassörskan slog in koden för sockerärtor. Hallå – utbildas inte kassapersonalen hos ICA?! Uppenbarligen inte. Men då ärtorna kostade 89,90 kronor/kilo och bondbönorna bara 49,90 kronor så kände jag mig tvungen att rätta även henne;-) Nu är det två killar och en tjej hos ICA Täby som vet hur bondbönor ser ut;-)


PS. Kantisarna fick inte följa med hem. Vill liksom inte vara den första Täbybon som lämnar jordeliver på grund av skit under naglarna;-) DS

Matpatrullen på Raw

Efter några dagar med riktigt aprilväder blev det återigen sommar i huvudstaden. Under en klarblå himmel med en strålande sol promenerade bästis kollegan Eva och jag till RAW i Birkastan. Vädret skulle firas och semesterminnen utbytas. Vi satt ute utan jacka och njöt av tillvaron och inte minst av den enastående goda maten som glädjande nog inte kostade mera än en vanlig ”dagens” på bland annat Hotell Norrtull. Hoppas ni blir lite sugna när ni tittar på bilderna.

Krispiga tigerräkor
Evas sallad med krispiga friterade tigerräkor utan ett enda blad isbergssallad i sikte.


Karage
Karage - friterad kyckling med chilibeansås, en japansk rätt som jag inte ens hade hört talas om, men såklart direkt fastnade för. Jag gillar ju att testa för mig okända rätter. Kan berätta att den kycklingen inte dog förgäves utan hamnade i en mycket glad BP-mage efter att legat i en marinad av chili, vitlök och ingefära i 24 timmar. Salladen med alger och strimlad savoykål var en höjdare.


Helt klart 5 poäng av 5 möjliga. Ingen tvekan där inte.
Det här inlägget passar perfekt till torsdagstemat ”I like” tycker jag.

Uppföljning av gårdagens inlägg

Eftersom ni var så många som hade synpunkter och frågor till gårdagens inlägg så känner jag mig ”nödgad” att skriva en uppföljare helt enkelt. Kan ju inte ha på mitt samvete att ni blir fundersamma i samband med sådana känsliga ämnen;-)

Daddy Longlegs
Nu påpekade ju flera av er att Daddy är en harkranke. Över min döda kropp! En sådan fin "sak" med så härligt långa ben förblir en Daddy Longlegs för mig. Så det så;-) Ruth i Virginia undrade vad som hände med honom efter att han poserat kostnadsfritt. Han flög i väg bara. Trodde du att vi hade dödat honom!? Nej Ruth, här dödas bara ”riktigt” småkryp, getingar och spindlar;-)


Hushållssysslorna
Skala potatis
Hoppar över städningen och fönsterputs, då ni var helt överens där och går direkt vidare till ”skala potatis”. Här håller jag helt med Ruth! De flesta potäter vi äter är oskalade. Det är ju där vitaminerna sitter! I vissa länder serverar man ju t o m friterade potatisskal med aioli! Mums! Maken föredrar sina ”potatoes” skalade, alltså gör han det själv.

Stryka
Jag har sagt det förut, men det tål ju att upprepas - vi äger inget strykjärn. Vi har inga blusar och skjortor heller. Men det finns en mangel i tvättstugan och den duger alldeles utmärkt till påslakan, örngott, kökshanddukar (om man så önskar) och inte minst till benen på jeansen. Testa!

Å du KajsaLisa – tack för tipsen. Maken kör på standardiserade strumpor i samma färg. Å pasta käkar vi också ofta;-)

PS. Bilderna jag lägger upp har ingenting med inlägget att göra. Tittade bara ner i marken imorse och där låg ”Ella” på ena sidan övergångsstället och ”kompisen” på den andra.

Städning i rolig "förpackning"

Det finns inte många saker i mitt dagliga liv som jag verkligen intensivt ogillar. Men de här fyra ger er en fingervisning:

1. Städning
2. Fönsterputs
3. Skala potatis
4. Stryka
(inte nödvändigtvis in den ordningen).

Men hur roligt är det på en skala från 1 till 10 att visa upp dessa totalt hjärndödande sysslor?! Inte speciellt kul tycker ni nog. Håller med! Men titta på bilderna ovan lite mera noggrant! Så där roligt har Rengöraren Näslund när h*n gör rent hos folk. Å tro mig, jag hade himla kul när jag tog dessa bilder bakom ”min” busshållplats vid Roslagstull. Kolla bara de minst sagt ”konstiga” speglingarna i bild 2 och 3.

PS. Bild nummer 4 visar en extremt stor Daddy Longlegs som maken mycket försiktigt "städade" bort från fönsterbänken ikväll. Han satte ner honom på balkonggolvet och talade om för honom att han skulle sitta kvar tills han hade förevigats som bloggfoder. Å det gjorde han;-)DS.