Förälskelsen har förstärkts

Idag gjorde maken och jag det vad Ditte skulle kalla en ”njutflykt” som dessutom innebar ett ”Walking Memory Lane”-äventyr. Slutmålet var nämligen Norra Djurgårdsstaden som vi besökt både 2015 och 2016 och som jag blev totalt förälskad i redan då. Förälskelsen har helt klart förstärkts efter dagens besök, och än är det inte färdigbyggt. Nedan kommer några smakprov av ett nytt område där man för en gångs skull lyckats till 100 procent med att skapa ett ”organiskt” boende av högsta klass. Enligt mig alltså.

Leta lupiner
Efter att ha läst ett väldigt intressant inlägg om lupiner hos Anki idag, spanade jag även efter just dessa blommor som jag tycker är otroligt vackra. Kan lugnt säga att alla lupiner verkar ha flyttat till Norrköping med omnejd, för jag hittade inte en enda. Lupiner har i alla år varit en utsmyckning av tråkiga dikeskanter här i stor-Stockholm, men inte i år.

Enjoy!

Här tänkte jag osökt på "The crooked house" i Sopot, Polen. Så himla läckert och annorlunda. Ingen skokartong här inte.


Säger bara rost, mums!


Helt okej, men inte lika coolt som resten av bostadshusen.


Gillar den runda balkongutformningen skarpt.


Norra Djurgårdsstadens mest spektakulära fastighet. Love it:-)

Onsdagsupptäckter

Senast jag befann mig vid Odenplan var för exakt en vecka sedan. Då hade arbetet med att få till en ”somrig” snutt vid Norrtullsgatan precis börjat. När jag såg alla träplankor tänkte jag på fjolårets resultat som jag inte tyckte blev så lyckat.

Frågan är om årets försök blev så mycket bättre Kolla själva! Två personer njuter av solen. Resten av bänkarna är tomma. Jag menar vem vill sitta på bänkarna längre bort framför en byggnad under renovering?! Dessutom är gatan ganska trång och tiden som solen visar sig där är 20 minuter på sin höjd.


Ny cykelbana
Ändå fick jag mig ett riktigt gott skratt när favokollegan Yvonne som jag lunchade med idag visade upp Stockholms senaste cykelbana, som är lika gul som bänkarna. Ser ni på bilden var den slutar, cykelbanan alltså. Visst, vid en handikapparkering. Undrar hur man tänkte här. Troligen inte alls. Mina tankar gick helt osökt till Costa Blanca, där jag sett ungefär liknande tabbar, fast där är cykelbanorna röda och blåa och inte kantade av bänkar;-)


Nya bänkar på Odenplan
Som ni ser har man även monterat bänkar mitt på Odenplan. Visserligen är dom tråkigt bruna, men åtminstone verkar dom vara mera inbjudande att slå sig ner på en stund än "kusinerna" på Norrtullsgatan.


Internationella MS-dagen
Sist men inte minst såg jag att det är Internationella MS-dagen idag. Då Odenplan är ett livligt ställe med blomsterhandlare och cafévagnar hade man valt att ställa upp informationstälten just där. Ett mycket bra val!


Det var allt för idag. Även den här onsdagen bjöd på strålande väder och 24-25 grader:-)

Weekly Photo Challenge: Vecka 22: ”Ute”

En sak är ju helt säker: i det här drömvädret befinner jag mig mera ute än inne. Detta har egentligen bara en nackdel – man får inget gjort inne. Måsten och ”nödvändiga” åtgärder efter fönsterbytet prioriteras bort till en regnig dag förhoppningsvis någon gång långt i framtiden. Här kommer dagens bildskörd från ”utevärlden”, men jag börjar med en bild inne på vårt favo café där vi åt lunch.


Den här t-shirten har sett sina bästa dagar, den är ute helt enkelt. Hålen vid halsen är i och för sig inne, fast inte på t-shirts utan på jeans. Foppatofflorna lär nog aldrig betraktas som ute, inte ens inne på en shoppinggalleria.


Nej, det är ingen tjej och inte Brad Pitt heller, även om maken tyckte att killen liknade skådespelaren i rollen som Gerry Lane i filmen World War Z. Hursomhelst satt killen ute i solen på Viggbyholms Stationscafé med en vanlig pappersbok som han läste. Eloge där! Sedan kan man diskutera om långt hår på killar är inne eller ute.


Även den här tjejen satt ute på caféet tillsammans med sin mormor. Bakverket hon sög på (det gjorde hon faktiskt) hade ungefär samma effekt som blåbär, fast dom är ju blå och inte turkos. Å jag som trodde att färgämnen i livsmedel/bakverk var helt ute.

Sanna är uppfinnaren av detta himla roliga fototema.

Flera bidrag som är ute hittar ni här.

PS. Kikar in hos er senare, då det fortfarande är 25 grader ute på balkongen. Perfekt för bokläsning:-) DS.

Glad måndag

Ja alltså, nu är vi inne på den tredje veckan med sol och värme. Kan inte minnas när jag såg ett moln på himlen senast. Helt underbart att termometern vägrar sjunka under 23 grader dagtid. Sådant gör mig extremt glad.

Fönsterbyte
Idag ramlade fakturorna in för utfört flytt och återställning av möbler i samband med fönsterbytet. Även fakturan för sju persienner som vi lät montera samtidigt som bytet, låg på hallgolvet idag. Kan lugnt säga att de gav glädjebesked båda två. Betydligt billigare än beräknat, eller så kan jag inte räkna med min dyskalkyli. Det kan uppenbarligen vara en fördel att ha räknesvårigheter;-)

Trädfällning
Ja, inte blev jag glad över fällningen av två cirka 20 meter höga popplar (tror jag att det var) idag. Bostadsrättsföreningen motiverade åtgärden med att ”trädens rötter skadar marken och gångvägarna”. Himla synd, för dessa träd var drygt 50 år gamla. Har en känsla av att några av de boendena klagade över att popplarna skuggade balkongerna. Däremot var jag rätt nöjd med min dokumentation av arboristernas arbete. Ett jobb jag inte skulle vilja ha kan jag säga. Men klätteraporna (företaget som utförde arbetet heter Klätterapan) visste vad dom gjorde. Enjoy!


Två ståtliga popplar. Nu finns bara en hel och stammen på den andra kvar.


Klätterapan i aktion.


Han klättrar högre och högre upp på stammen.


Här har han sågat av en mindre gren som han kastar ned på högen med lövverk och sågade stammar. Precisionen var extremt hög.


Killen kastar inte lasso utan säkerhetslinan uppåt trädet. Han behövde två försök att träffa rätt. Sedan halade han ned öglan och fäste den i kroken på hans bälte.


Snart är även det andra trädet ett minne blott. Ser ni grenarna i mitten? I en av dom förankrade killen säkerhetsselen för bara några minuter sedan.

Det är Carita som har uppfunnit ”Glad måndag”.

Skyltsöndag #159

Ja, ni kommer inte att tro det, men idag fick jag faktiskt till en röd tråd med blågula inslag. För vet ni vad, det drar ju faktiskt ihop sig till fotbolls-VM 2018 i Ryssland som börjar den 14 juni. Jag vet ju att inte alla av mina läsare är fotbollsintresserade. För att vara ärlig så är nog de flesta av er inte ett dugg intresserade av mästerskapet. Men det struntar jag högaktningsfullt i, som vanligt alltså;-) Å det gör den lokala ICA uppenbarligen också. För ICA, Duni och Kalles Kaviar har redan laddat upp rejält.

Pumita har uppfunnit Skyltsöndagen. Jag förvaltar den.

Alla skyltare hittar ni här.

PS. Själv laddade jag upp med Champions League finalen mellan Real Madrid och Liverpool som spelades igår kväll i Kiev. Kan väl säga som så att även om Liverpools tyska tränare Jürgen Klopp vill gynna sina landsmän, så borde han kanske satsa på en ny målvakt. För tysken Loris Karius hade inte bara en dålig dag på jobbet, utan kanske den sämsta någonsin. La även märke till att det måste bo många spanjorer i mitt bostadsområde. Vrålen när Real gjorde mål var öronbedövande, love it:-) Höll visserligen på Liverpool, men ändå. DS.

Det är roligt att vara ”stammis”

Egentligen var det tänkt att maken och jag skulle gå på ”loppispremiär” idag. Att vi älskar loppisar vet ni vid det här laget, men det finns gränser. Det är nämligen som så att Täby Loppisen har flyttat från Galoppfältet till landet, eller till vischan skulle man kanske kunna säga, närmare bestämt till Täby Litsby. Hade aldrig hört talas om stället och jag förstår varför. Det är en gård som visserligen bjöd på försäljning men dessvärre inte på parkeringsplatser. Bilarna stod parkerade i högt gräs i diken på båda sidor av vägen. Nej tack! I stället valde vi att ta en läcker lunch på Stenugnsbageriet i Näsbydal.

Fadi ville gärna vara med på bild. Tyvärr avstod hans vackra fru.

Ett hantverk och konstverk


Det här är panacottabollar. Är ingen sötis som ni vet, men dessa bollar var försvinnande goda och inte speciellt söta heller.

Det är den oerhört sympatiska ägaren Fadi Barisho som tog över bageriet och caféet i juli ifjol, och det har verkligen fått ett rejält uppsving. Har sett Fadi i arbete och har vid det här laget förstått att bakverken han gör från scratch är äkta hantverk och konstverk. Han gör även världens godaste surdegsmackor som är väldigt annorlunda med ovanliga tillbehör. Ska fota dom nästa gång jag lovar;-)

Lahambajin

Lahambajin som vi fick provsmaka. Mums:-)

Idag stängde caféet klockan 14:00, men Fadi och hans vackra fru stannade kvar och lagade något som såg ut som minipizzor. Så jag frågade vad det var och fick lära mig att ”pizzorna” heter Lahambajin. Å då vi nästan är stammisar frågade Fadi om vi ville smaka. Klart vi ville. Herregud så gott, har aldrig ätit nåt liknande. Fadi förklarade att det var en specialitet från hemlandet Syrien som han lagade bara till familjen.

Skulle ni någonsin ha vägarna förbi Näsbydal, tveka inte att slå er ner hos Fadi & Co.

PS. Ni som gillar sött kika in här. Ni kommer gilla vad ni ser, jag lovar! DS.

Weekly Photo Challenge: Vecka 20 – ”Njutbar”. Vecka 21 – ”Rökt”

Igår trodde jag att Sannas teman för veckorna 20 och 21 var rökta, då mitt Photoshop kraschade. Men som vanligt ordnade allt upp sig, vilket var väldigt njutbart kan jag säga.

Chatt
Innan jag lägger upp bilderna vill jag bara berätta att det där med telefonsupport verkar tillhöra det förflutna, åtminstone hos Adobe. Men jag måste säga att deras chatt funkade utmärkt. Noll väntetid och förträfflig service av en Ankit Wadhwa. Googlade namnet och kom fram till att Ankit är ett killnamn, och att han sitter på ett callcenter i Indien. Han ”ghostade” (tog över) min dator och 15 minuter senare var problemet löst. Helt otroligt det där med tekniken:-)

Nu till "njutbar" och "rökt".


Den 13 maj tog jag den här bilden med körsbärsträdet utanför balkongen. Njutbart är ju bara förnamnet:-) Njutningen varade i och för sig bara i två dagar, men ändå.


Här ser ni en varmluftsballong som flyger över vårt bostadsområde. Antar att det var en njutbar ballongfärd för deltagarna. Då jag även lyckades med konststycket att få med flammorna (ingen rök utan eld;-) ) tycker jag att det här fotot är en rolig kombo till båda teman.


Rökt fisk är inte min grej, men varmrökt sik gillar jag speciellt då den inte har några irriterande småben som till exempel böckling.

Sanna är uppfinnaren av detta himla roliga fototema.

Flera rökta bidrag hittar ni här.

Krasch

Igår påstod jag ju att jag var ”back on track” i blogglandia. Kan lugnt säga att den är en sanning med en (liten) modifikation. Man skulle även kalla det för I-problem faktiskt. Alltså att routern fungerar igen och därmed även internet är ju en framgång som jag så väl förtjänar. Men att Photoshop nu lagt av/kraschat i stället är något jag absolut inte behövde. Jag menar vem läser bloggar utan bilder?! Eller rättare sagt vem är intresserad av inlägg på Konstellerkonstigt bloggen utan relevanta foton.
I-problem som sagt. Hoppas att kraschrapporten (den heter faktiskt så) som jag skickat till Adobe (företaget som utvecklat Photoshop) gör någon nytta. Å japp, ni får tycka synd om mig om ni känner för det;-)

Det här inlägget är ett perfekt exempel till KajsaLisas Tråktorsdag. Kunde liksom inte vara bättre om man säger så;-)

PS. Det enda jag inte kan klaga på just nu är det helt underbara vädret som hållit i sig i hela två veckor nu. DS.

Back on track

Tack vare min räddare i nöden Sven från Data One som bytte router idag är jag "back on track" igen. Tackar för det, då min bloggabstinens blev värre för varje dag under det 1 1/2 veckans långa ofrivilliga blogguppehållet. Men nu är jag som sagt tillbaka igen. Börjar med att berätta om vad som har hänt under tiden. För några av er ville ju veta hur det gick.


Här har ni Jonas och Nelson från Rexab. Jobbet att flytta möbler med mera var beräknat att ta 6 timmar. Att ställa tillbaka dom skulle ta lika lång tid. Det tog killarna totalt fem timmar att bygga ned och upp igen. Helt otroligt. Dessutom vägrade de ta emot dricks. Det har jag då aldrig varit med om. Å snygga var dom ju också, en extra bonus:-)


Millimetermanövrering av den duktiga lastbilschauffören som lämnade en röd container för alla gamla fönster och dörrar som byttes under en vecka i min trappuppgång.


Självaste fönsterbytet skulle ta två halvdagar. Det tog mindre än en dag. På bilden ser ni Hannes och Simon från företaget MIR som har sitt huvudkontor i Vimmerby. Killarna är födda och uppväxta i samma stad. De berättade att det pågående projektet med fönsterbyte på över 800 lägenheter är det största uppdraget företaget någonsin fått. Hannes och Simon var otroligt effektiva och duktiga. Fönstren fick sitt eldprov direkt med pågående gul pollengegga överallt ni vet. De är hur täta som helst. Fantastiskt. Otroligt bra jobbat!


Den där blå korven innehåller varken ärtsoppa eller risgrynsgröt utan fogmassa.

Nu fick maken och jag ju vänta en hel dag på flyttkillarna igen, som kom i torsdags. Nu var det Nelson och Suleyman som ställde tillbaka rubbet på rätt plats. Nu accepterade Nelson dricks med orden:

- Vi vill inte att du ska bli ledsen att vi inte tar emot dricks. Det vill vi verkligen inte.

Killarna strålade som små solar och konstaterade glatt att de nu kunde äta lunch på restaurang. Nelson är från Portugal, där dricks är en självklarhet.
Städningen efteråt är det inte så mycket att skriva om, för ni kan väl föreställa er hur det såg ut under soffan där dammet och massvis med annat odefinierbart hade samlats under XX år. Ingen vacker syn.

Nagelstudio

När det var som skitigast lämnade jag ”byggarbetsplatsen” och satte för första gången i mitt liv min fot i en nagelstudio. Inte för att få glitternaglar utan bara för att få naglarna och nagelbanden klippta och filade. Frågade killen i kassan som såg ut som en söt 18-åring om han kunde måla en fotboll på en av naglarna (fotbolls-VM börjar ju snart). Det kunde han inte. Alla företagets anställda var från Vietnam och kunde knappt svenska. Inte engelska och franska heller för den delen. Men naglarna blev fina och jag slapp klippa och fila med vänsterhanden.

Rotfyllning

I mitten ser ni den nu färdiga permanenta rotfyllningen som jag fick i måndags, utan bedövning såklart. Den tanden hade uppenbarligen två rötter. Än en gång blev jag positivt överraskad av prislappen. Hade räknat med det dubbla faktiskt.

Som ni ser har jag haft fullt upp även utan bloggen;-) Har inte ens hunnit med den sedvanliga balkongplanteringen av mig själv i det underbara vädret. Men det ska det bli ändring på de närmaste dagarna:-)

Skyltsöndag #158

Under rådande omstänigheter med en pajad router är jag otroligt glad för mitt sjätte sinne när jag tog ovan "dubbelskyltar" (i dubbel bemärkelse;-) ) med både kameran och mobilen. Bilderna är riktiga höjdarbidrag till temat tycker jag:-)

Vallentuna

Maken och jag åkte till grannkommunen Vallentuna igår. Parkerade bilen på utomhusparkeringen. På väg upp till centrum studsade jag till direkt. Ser ni!? Alltså Vallentuna har två parkeringsrutor för handikappade motorcyklister. Det kan inte finnas så många, och det måste vara unikt i hela Sverige! Att ni inte ser MC-rutan till höger beror på att den lilla bilen har tagit båda rutor i anspråk. Gud vad vi skrattade:-)

Tror att Ama hämtar en papperspåse nu. Vet inte hur man länkar från mobilen, varken till hennes blogg eller till alla skyltare. Hoppas ni har överseende. Kram till alla er som är med i Skyltsöndag:-)

Ett märkligt sammanträffande

Jo då jag har överlevt fönsterbytet med flytt av möbler och annat bråte. När jag skulle koppla upp datorn igen var allt stendött. Efter en halvtimmes felsökning hos Telenor/Bredbandsbolaget visade det sig att routern hade packat ihop. Den ingick inte i flytten...

Någon gång nästa vecka lär jag väl kunna återkomma här i bloggen. Men då jag hade det på känn att allt liksom gick alltför smidigt, tog jag i alla fall en bild som jag lägger upp till Skyltsöndag.

Grrrrrrrrrrrrrrrrr

Skyltsöndag #157

Har inte varit inne i stan den här veckan, och det kommer jag inte vara nästa vecka heller. För på måndag börjar ”förarbetet” för fönsterbytet i vår lägenhet. 11 fönster och två dörrar ska bytas ut. Ingenting maken och jag ser fram emot, men vi var åtminstone smarta nog att anlita en flyttfirma som kommer att flytta möblerna och annat bråte 1,50 meter från fönstren. Japp, de ställer tillbaka allt också. Sedan ska en städfirma även ”sanera” lägenheten. Så nästa vecka får ni klara er utan mig här i blogglandia. Hoppas ni överlever;-)

Nu till veckans skyltskörd, som är rätt så okej enligt mig.


När jag såg bilen med den här stilrena skylten tänkte jag spontant på en dimma och reklambyrå. Kunde inte ha haft mera fel. Bilen tillhör ett företag som bland annat håller på med fogrenovering och brandtätning. Eloge för den fina logotypen.



Två roliga och annorlunda skyltar som gör reklam för hårvårdsprodukter. Gillas skarpt!


Täby Centrums reklambyrå är vass, riktigt vass. De här reklamfötterna för Foot Locker ledde hela vägen till den nyöppnade butiken som bland annat säljer sneakers och gympaskor.

Det var allt för idag. Vi ses och hörs tidigast nästa lördag, men definitivt med ett bidrag till Skyltsöndag. Ha det så gott i detta ljuvliga väder:-)

Pumita har uppfunnit Skyltsöndagen. Jag förvaltar den.
Alla skyltare hittar ni här.

PS. Kikar in hos er senare ikväll. DS.

Lördagscitatet

Citat: Himlen är den kristna varianten av ett tivoli.

Källa: Elbert Hubbard (1856-1915)

Är bra på bilar, motorcyklar också för den delen. Är duktig på bilmärken och brukar inte beskriva bilen med ”den var röd”. Men när jag såg den här SUVen var jag totalt ställd. Alltså fick jag fota kärran och googla helt enkelt. Hade aldrig hört namnet ens, och då är jag ändå äldre än 60 (tyvärr) som märket ha funnits. Ooooops;-)

Marie i Skrifvarstugan har uppfunnit Lördagscitatet.

PS. SsangYong är en traditionell koreansk tillverkare av SUV och fyrhjulsdrivna fordon. Under mer än 60 år har Ssangyong specialiserat sig på bilmodellen SUV och på fyrhjulsdrivna fordon som skiljer sig från mängden både när det gäller teknik och design.

Vad folk utanför kommungränsen tänker på när de hör ”Täby”

Till vänster det nya pampiga Kommunhuset à la DDR. Till höger och nästan klart det nyrenoverade biblioteket. Med tanke på hur byggnaden från 1970-talet såg ut innan är jag faktiskt väldigt nöjd med den nya fasaden. I mitten har en trappa till Biblioteksgången byggts. Den guldfärgade entrén är gräslig och jag har ingen aning om vart den leder.


En dricksfontän från Norrvatten som utsmyckning. Det var inte bara jag som vred på alla knappar för att se om den fungerade. Det gjorde den inte.


En typisk "Täbybo" som inte ens kan sträcka ut benen på sin minimala balkong med full insikt?

Lokaltidningen Täby Nyheter hade åkt till Centralstationen i Stockholm bland annat för att ta reda på hur personer utanför Täby kommun tror att en Täbybo är. Jag fick mig ett riktigt gott skratt som jag självklart vill dela med er. Enjoy!

En 63-årig herre från Kungsholmen: Det är en känslig fråga. Men de vill nog vara lite finare än andra, skulle jag säga. De kör fina dyra bilar.

En 67-årig herre från Malmö: De har det bra, men de är lite i skuggan av Danderyd. Inte riktigt lika rika människor som bor i Täby.

En 25-årig tjej bosatt vid Telefonplan i Stockholm: Det är en person med hög inkomst, som ofta bor i villa. De flesta röstar blått och är äldre än genomsnittet. På fritiden spelar de golf och de kan vara lite snobbiga.

En 40-årig kvinna från Vallentuna: Lite snobbigare, lite finare. Så är det ju! Jag känner att det finns en stark känsla av tillhörighet, att de som bor där verkligen gillar sin ort och att vara en ”Täbybo”.

De flesta av er har ju följt min blogg länge. Så jag är faktiskt aningen nyfiken på vad ni tycker i sammanhanget. Är jag en typisk Täbybo eller inte? Ger jag ett snobbigt och lite finare intryck? Svara ärligt nu!

PS. Bilderna är dagsfärska och tagna på Taco Bar, där maken och jag tog en öl i det fina vädret idag. Fotona passar perfekt till inlägget tycker jag. DS.

Ingen fläckfri tillvaro

Den här Lypsylen har ingenting med inlägget att göra. Det var kusinen som tvättades.


En ganska ny Nike hood med nytt "mönster". Svårt att se mönstret, men ni får tro mig.


En av fyra Desigual t-shirts (alla mina egna) som drabbades av likadana mönster.

Efter en längre tid med riktigt fint väder tyckte maken och jag att det var dags att plocka undan alla vinterjackor. Men innan de hängs in i klädkammaren är det ju ingen dum idé att tvätta plaggen, eller hur!? Och innan man slänger in jackorna i tvättmaskinen är det ju dessutom ganska smart att tömma alla fickor. Det håller ni väl med mig om!?

Papper och Lypsyl
Vad kan sig då gömma i jackfickor? Det beror helt och hållet på vilka fickor man menar. Alltså i mina finns det nycklar till lägenheten och bilen, cigaretter, tändare, pappersnäsdukar och Lypsyl. Makens jackfickor är tomma, då han har sina grejer i byxfickorna. Och han använder inte Lypsyl.

Tvätt
När jackorna som tvättades tillsammans med vanliga plagg var torktumlade kunde jag konstatera att pappersnäsdukarna som jag missat ta ur fickan för en gångs skull inte hade smulats sönder. De var fina och torra. Bara att använda dom.

Lypsyl
Värre var det med Lypsylen. Jag självaste platshöljet var så klart skinande rent, värre var det med ceratet själv. Kan berätta att ceratet verkar bestå av en massa fett som efter en tvätt i 60 grader och en torktumling lämnar jättefina mönster – jag menar fläckar - på precis alla plagg som gjorde jackorna sällskap i tvättmaskinen. Undantag makens och mina strumpor. Lite synd, för då hade fläckarna åtminstone inte synts.

Det är KajsaLisa som förra veckan la upp ett inlägg som hette ”Tråktorsdag” Hon funderar på att fortsätta med temat på torsdagar. Nu är hon på semester och bloggar inte. Själv tycker jag att temat är riktigt roligt, och mitt bidrag passar (tyvärr) perfekt.

Spontan konversation hos Mobildoktorn

När man envisas med att inte byta mobiltelefon varje år utan nöjer sig med en väl fungerande iPhone 5S med sisådär 6 år på nacken är det ganska så naturligt att den lider av ålderskrämpor. Märkte att startknappen gick trögare och trögare för varje dag. Alltså beslutade jag mig för att uppsöka Mobildoktorn i Täby Centrum igen.

Batteri
Har varit där förut och kunnat glädja mig åt den otroligt trevliga och kunniga personalen, för att inte tala om hur snabbt killarna jobbat. Det räckte med att visa upp mobilen och killen kom med en diagnos på mindre än tre sekunder.

- Det är inget fel på startknappen utan det är batteriet det är fel på. Det har expanderat och buktat ut skärmen. Det är bara en tidsfråga innan telefonen exploderar. Det hände en kund nyligen.

Den trevliga killen
Mindre än en timme senare var mobilen klar (nytt batteri och ny display) till det facila priset av 795 kronor. Fantastiskt! Berättade att jag hade en blogg och frågade om jag fick ta kort på killen.

Kille: Visst får du göra det. Får jag titta på det.

BP: Självklart, om du vet hur man visar bilder på min Sony.

Det visste han inte…

BP: Vad heter du förresten?

Kille: Habi.

BP: Vilket fint namn. Betyder det nåt?

Habi: Ja, den älskade.

BP: WOW, så tjejerna står i kö va;-)

Habi: Hahaha! Nej, inte riktigt. Jag är gift.

Weekly Photo Challenge: Vecka 19 – ”Komplicerad”

Ändå sedan Sanna startade den här roliga utmaningen för cirka 1 1/2 år sedan har jag inte haft några problem med att hitta motiv till orden. Men idag stödde jag på komplikationer måste jag medge. För temat är helt enkelt svårt. Självklart hade jag kunnat visa er Benidorm högsta byggnad igen - Intempo, men det har jag gjort så många gånger. Skyskrapan såg visserligen väldigt bra ut på arkitektritningarna, men visade sig vara betydligt mera komplicerat när man väl satte igång med bygget. Det är inte klart än.
I stället lägger jag upp två dagsfärska foton.


Antar att ni skrattar nu, vilket ju är meningen att ni ska göra när ni besöker den här bloggen;-) Men bakverk är för mig en av de mest komplicerade saker jag kan tänka mig. Det är kanske därför jag aldrig har bakat något. Det räcker med alla recept och ingredienser som ska blandas för att få mig ur balans. Hur f*n använder man jäst till exempel...


Den här boken rekommenderar jag skarpt. En bladvändare, vars handling är väldigt komplicerad. Jag lovar!

Sanna är uppfinnaren av detta himla roliga fototema.

Fler komplicerade bidrag hittar ni här.

PS. Kikar in hos er senare, när temperaturen på balkongen har sjunkit;-) 23 grader i skrivande stund:-)DS.