NÀr man gÄr ut frÄn grottan via gÄngen under stenblocket ser man att det vilar pÄ tre miniminipunkter.
DÀr under i en glipa har tvÄ fÄglar frÄn "blÄ perioden" bosatt sig. De livnÀr sig pÄ snÀckor.
PĂ„ andra sidan kantas gĂ„ngen av cotoneaster, som hĂ€nger ned frĂ„n berget som ett draperi pĂ„ ena sidan. PĂ„ andra sidan har en tuva stensöta etablerat sig. Ăven dĂ€r har vi bytt ut trappstegen.
Ăven andra trappen till grottan Ă€r klar. Nu mĂ„ste vi sĂ€tta upp ett skyddsrĂ€cke pĂ„ den sida, som grĂ€nsar till stödmuren. Man upptĂ€cker saker successivt allteftersom ett arbete framskrider.
Jag stÀdar just nu datorn och tar bort bilder jag inte Àr nöjd med eller som pÄminner sÄ mycket om varandra att de ser ut som dubletter. Men en del "leker" jag med istÀllet. Som de hÀr bilderna pÄ vita nÀckrosor, som jag tycker blev lÀckra i svartvita nyanser.
Klart att jag har testat med fÀrg ocksÄ. Men dÄ blev det mer som "vilken blomma som helst".
Vi har vikt dagen Ă„t smĂ„saker att göra mellan regnskurarna - handla limremsor till Ă€ppeltrĂ€den och mossmedel till trĂ€dgĂ„rdsplattorna. Och sĂ„ titta vad de har för klĂ€ttervĂ€xter. Ăsmo Plantshop har det mesta och ligger nĂ€ra.
Det Àr spÀnnande dÀr ocksÄ. Storsjöodjuret gömmer sig bakom en blÄgran. I en damm simmar stora fiskar. NÀr jag stÄr dÀr och tittar hör jag ett barn ropa - titta, titta, mamma, fiskar - lika fascinerad som jag. Jag tÀnkte att, om man hade ett litet barn med sig och sprang runt, sÄ skulle ingen mÀrka hur barnslig man sjÀlv Àr. Men Ä andra sidan kan man tillÄta sig bÄde det ena och det andra, nÀr man uppnÄtt en viss Älder och utan att vara det minsta generad ocksÄ.
Jag hann binda klisterremsa om ett ÀppeltrÀd innan det var dags för nÀsta regnskur. Limringen ska hindra frostfjÀrilens vinglösa hona att krypa upp lÀngs stammen för att lÀgga Àgg.
Trappen frÄn grottan under klippblocket Àr nu klar pÄ ena sidan. PÄ andra sidan finns ocksÄ en trappa. I bergsspringorna har taklök rotat sig och en fingerborgsört har spontansÄtt sig. Cotoneastern ("Skogholm") klipptes in under bygget; den kommer att vÀxa till sig sÄ att övergÄngen till stödmuren blir mjukare. Det Àr vindruva som krÄnglat sig upp pÄ blocket.
Mönstret pÄ berget Àr mycket vackert, sÄ jag vill inte dölja det. Jag tror det hÄrda framhÀvs av denna hostas mjukt rundade bladverk.
Sorten heter Hosta Guacamole.
För tankarna till avokado - jag försöker Àta och dricka nyttigt och avokado stÄr pÄ menyn nÀstan varje dag. Jag mixar den tillsammans med nyttiga bÀr - just nu svarta vinbÀr frÄn trÀdgÄrden - pressad apelsin - en nÀve nötter - lite nÀrproducerad honung (tvÄ leverantörer Herrö BigÄrdar, HerrönÀs, och à ke Berglund, Sorunda).
UngefÀr sÄ hÀr Àr fÀrgen - kan skifta pÄ foto beroende pÄ sol eller skugga. Den har tvÄ nyanser grönt.
DÀr finns ocksÄ sÄdana hÀr "uschsvampar". Jag plockar inte svamp alls med tanke pÄ hur giftiga de kan vara. Mina förÀldrar var suverÀna svampkÀnnare. Min mamma lÀrde vÄr hund - en cockerspaniel - att leta efter kantareller.
Just nu hÄller vi pÄ att "renovera" grottan pÄ landet. Vi byter ut alla slipers. De Àr sÄ ruttna att det finns risk för att de rasar och vi vill ju inte att nÄgon kommer till skada.
Ett litet hörn Àr klart och dÀr har jag planterat Oshimastarr (Carex oshimensis 'Evergold'). Det Àr ett skuggigt hörn pÄ norrsidan huset. PÄ mörka stÀllen lÀttar det upp med vÀxter med ljusare blad och sÄ gillar jag nÀr det Àr flera av samma sort tillsammans, dÀrför valde jag detta. Jag har lagt dit nÄgra stenar för att hÄlla jorden pÄ plats i lutningen och för att jag tycker det Àr snyggt. I bakkanten skymtar rodgersia, gunera, ormbunke och vid stenen blÄbÀrsris.
DÀrefter kunde jag leka med mitt gosedjur. Fick inte med mig varken Tiger eller snuttefilten hemifrÄn men som tur var fanns det resurser pÄ plats. Panda heter den.
Dagen till Àra har jag samma fÀrger som Svarta Bulldogen, den fula vakthunden pÄ stenen hÀr i trÀdgÄrden.
Det Àr plus 30 grader i skuggan idag, 14 augusti, det Àr sanslöst varmt. En sibirisk vallmo har slagit rot i gruset pÄ ett trappsteg. Skulle precis börja rensa, dÄ jag fick se denna skalbagge rumstera om. Den hade lite oranga stÀnk pÄ tÀckvingarna. HjÀlpte inte, skuggan var rÀtt avslöjande. BÀst att gömma sig under ett av blommans kronblad.
Det Àr förunderligt, hur djur och insekter har anpassade fÀrger till den miljö de vistas i. FjÀrilen sorgmantelns undersida Àr svart, som svartvinbÀren den sitter bland. En spindel pÄ undersidan av ett rÀcke ser pÄ hÄll ut som en ojÀmnhet i trÀet. Den gröna skalbaggen skulle kunna vara en fÀrgavvikelse pÄ bladet. Jag var centimetrar ifrÄn dÄ jag upptÀckte den av en tillfÀllighet. Och de dÀr bruna sakerna ska vi bara inte tala om.
DÄ plötsligt kom en stor, mörk fjÀril, som jag inte sett i trÀdgÄrden tidigare. SÄ jag slÀppte allt jag hade för hÀnder och rusade in efter kameran.
