 |
| Albin Albino GrÀsand... |
De senaste dagarna har varit fyllda av tid med min lilla dotter.
Hon har blivit sÄ stor, pratar och funder och talar om och klappar mig pÄ kinde och kan minsann bestÀmma sjÀlv vilka skor hon vill och ska och vilka skor hennes mamma minsann ska ha. "Jo, mamma för det ska du faktiskt!!" och med en allvarlig min tittar hon pÄ mig och hötter lite med ett litet och alldeles perfekt pekfinger... Min lilla groda, Min lilla dotter.
Men alltsÄ, igÄr efter att ha hÀmtat henne pÄ dagis fick hon sjÀlv vÀlja om hon ville Äka till badhuset eller gÄ ner till Strömmen och mata fÄglarna. Hon fullkomligt hoppade av lycka och skrek "mata fÄglarna!". Sagt och gjort. BrödpÄse i cykelkorgen, lite annat nerpackat, hjÀlmarna pÄ skallen och sÄ bar det ivÀg pÄ cykeln. Jag trampade och Inez hejade pÄ!
Sedan stod vi en lÄng stund vid kanten till vattnet... Med gamla mackor i ena handen och smÄ bitar i den andra som i ett högt tempo skickad ivÀg en brödbit hit och en dit. Till den svarta pippin till de flaxande pippina och till den vita med orange nÀbb. En grÀsand som inte Àr som de andra, men Ähh som vi gillar den pippin. Inez kastade minsann en hel polarkaka till honom (jag tror att det Àr en hanne för han har de dÀr lockarna bak pÄ stjÀrten som hanarna har...) och sa försiktigt "den Àr till dig, kom, kom och ta den dÄ, den Àr dig!".
Vad ska jag sÀga - jag smÀlter och lever pÄ en och samma gÄng!
Min underbara lilla Groda/Lurk/Puppa/Dottis!!
KÀrt barn har mÄnga namn :)
