Ribbersborg...


 
 
Finns det nÄgot hÀrligare Àn hav och strÀnder?
KĂ€nna sanden mellan tĂ„rna och solen strĂ„lar brĂ€nna pĂ„ nĂ€stippen? VĂ„gorna skvalpa i ett jĂ€mnt tempo mot stranden...? Vinden som letar sig fram o tar tag i vad som finns att ta tag i, palmer, trĂ€d eller som hĂ€r pĂ„ Ribban vass eller om det Ă€r grĂ€s... OvĂ€sentligt, det handlar om ljudet som blir och hör till min mentala bild av total avkoppling och lycka...
 
 

 
 
Men för mig har stranden ocksÄ blivit ett stÀlle dÀr jag kÀnner mig nÀrmre min bror. Det Àr just hÀr, nÀr jag gör nÄgot som vi gjort tillsammans som han finns dÀr, gör sig pÄmind och jag trivs, jag kan tillÄta mig att le eller slÀppa en tÄr eller tvÄ, allt Àr tillÄtet.
 
 


 
 
Jag tror att han skulle ha gillat den hÀr bilden. En liten tjej pÄ ett stort Àventyr, hennes intresse av det hon ser, att hon tar tillvara pÄ det som finns, nyfikenheten och hon den lilla vid det dÀr stora havet.
 
Lika sĂ€ker som jag Ă€r pĂ„ att han skulle gilla bilden lika sĂ€ker Ă€r jag pĂ„ att han inte skulle gilla kjolen jag har pĂ„ mig. Han skulle titta pĂ„ den och sĂ€ga nĂ„got i stil med 'Hörrö du, den dĂ€r kjolen...' han skulle göra en min och prata med en vĂ€ldigt bred östgötsk dialekt. Han hade inte gillar kjolen och ju mer jag tĂ€nker pĂ„ det desto större blir mitt leende, han hade verkligen inte gillat den. Fniss. 
 

 
 
FrÄn och med nu Àr kjolen en Ànnu klarare favorit!


Tivoli...

-
 
 
 
T I V O L I
 
 
Tivoli har funnits med i planeringen sedan dag ett för den hĂ€r resan. Jag tĂ€nkte att det var viktigt med en dag som Ă€r mer en Inez-dag Ă€n vĂ„r dag. SĂ„ Tivoli fick det bli och vĂ€dret sĂ„g ut att vara pĂ„ vĂ„r sida. KvĂ€llen innan vi Ă„kte skulle det enligt prognosen komma en liten skur nĂ„gon gĂ„ng strax efter lunch, men pĂ„ morgonen innan vi Ă„kte sĂ„ var skuren borttagen - B I N G O - sĂ„ vi var supernöjda med vĂ„r timing... som skulle visa sig vara helt ute och cykla, vĂ€dermĂ€ssigt alltsĂ„.
 
 
Prognosen stĂ€mde inte för fem öre, skurar blev det och regn öste ner. Men  vi trotsade regnet och Ă„kte bĂ„de pariserhjul, karuseller med pirater och med fiskar, Ă„t gott, fikade och köpte ballong med Anna frĂ„n Frost. Vi stannade tills Inez fick nog, tills hon helt enkelt sa att hon ville Ă„ka tillbaka till rummet vi sover i. Gullungen! SĂ„ igĂ„r kvĂ€ll nĂ€r vi pratade om vad som var bĂ€st pĂ„ Tivoli, sa hon helt kyligt att allt var bra! SĂ„ det blev succĂ©! Stor succĂ©!


 
 
 
Veteranbilar, luftballongs-pariserhjul, sockervadd, Äkband och berg-o-dal-bana!
Det Àr livet pÄ en pinne!
 
 

 
 
Och det var roligt Àven för oss vuxna. Om inget annat sÄ att se det hÀr, Jocke pÄ tÄgstationen i Köpenhamn, ser kanske lite vilsen ut, men enkel att hÄlla koll pÄ - bara att hitta ballongen med Anna frÄn Frost.
 
 
Tivoli - det Ă€r fina grejer det och en fin sak att ha i bagaget!

 




SommarkvÀllar...





En ljummen sommarkvĂ€ll - alltsĂ„ WOW - finns det nĂ„got bĂ€ttre?
Det tysta, lugna och varma. FĂ€rgerna som sprider sig över himmelen och kastar sitt ljus pĂ„ omgivningen, lindar in den i vĂ€rmen. Kan till och med fĂ„ den minst vackra tvĂ€rgatan, med plank, trafikkonor, rödljus och en buss att bli alldeles magisk.  





 
 
 
...och sedan passerade vi Kockums i kvĂ€llsljust och vi undrade bĂ„da tvĂ„ hur det varit hĂ€r nĂ€r varvet var stort, igĂ„ng och bulltigt? Nu lĂ„g det i alla fall dĂ€r med rostiga, slitna detaljer som passade utmĂ€rkt i solnedgĂ„ngen.
 
 
Just den hĂ€r promenadkvĂ€llen rundades av med att googla pĂ„ Kockums. För den som Ă€r lite nyfiken pĂ„ Kockums, finns lite lĂ€snyttigt  hĂ€r!  
 
 
 


Jag hjÀrta Malmö...


 
 
M A L M Ö
 
 
För alltid kommer jag att ha en sĂ€rskild plats i mitt hjĂ€rta för denna stad. Jag verkligen Ă€lskar den.. Det Ă€r nĂ„got med stĂ€mningen i staden, storstaden men med lite smĂ„stadscharm över sig. Med uteserveringar kors o tvĂ€rs och med folk Ă¶verallt sĂ„ kĂ€nns det samtidigt som att man Ă€r pĂ„ nĂ„gon charterresa till Medelhavet. Men kĂ€rleken till stan kom nog med kĂ€rleken i mitt liv - Ha - lĂ€t inte det stort?!! Jo men sĂ„ var det, nĂ€r Jocke och jag började dejta och kĂ€nde att Norrköping var lite för liten och hade för stor risk att stöta pĂ„ en och annan som man inte riktigt var redo att trĂ€ffa, dĂ„ drog vi till Malmö. SĂ„ hĂ€r var vi i nĂ„gra dagar och kunde hĂ„lla handen nĂ€r vi ville, fika vart vi ville och gĂ„ till resturangen tillsammans. Det Ă€r klart att vi gjorde det samma hemma i
sÄ det var en hÀrlig kÀnsla att gÄ dÀr med min familj. Den hÀr staden Àr min och Jockes pÄ nÄgot vis och nÀr vi gick dÀr pÄ kullerstensgatorna sÄ sa vi bÄda tvÄ 'vi kanske skulle bo hÀr nÄgon gÄng'...
 
 




 
FrÄn hotellet till Lilla Torg var det en lagom promenad för oss alla, Àven för en snart fyraÄring. Det fanns sÄ mycket fint att titta pÄ och blommor att rÀkna :)
 
 
 


 
 
Det blev promenad hemĂ„t ocksĂ„, men med mer fart. Jocke och Inez jagade varandra mellan blomarrangemang pĂ„ Gustav Adolfs Torg. KvĂ€llen var ljummen och jag ryser fortfarande nĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ hur den lilla tjejen skrattade och tjoade nĂ€r hon jagade eller jagades av sin pappa...

 

 
 
Det Ă€r semester och vi har vandrat hand i hand pĂ„ gatorna i Malmö.
 
Ingen dÄlig semester alltsÄ...


BĂ€rplock...


 
 
 
Det Ă€r smĂ„tt magiskt att ha barn. SlĂ„r kanske in öppna dörrar hĂ€r, men det fĂ„r och mĂ„ste upprepas. Det Ă€r magiskt att ha barn. Den senaste tiden har jag lĂ€st text efter text som handlar om förĂ€ldrar och deras barn, om barn som tillĂ„ts vara si eller sĂ„ pĂ„ resturang eller pĂ„ ett flygplan, om barn som har bokstavskombinationer och om förĂ€ldrar som har sina barn som accessoarer.
 
 
Jag tycker nog att vi borde prata mer om vĂ„ra barn, men mer om att det Ă€r sĂ„ fantastiskt med barn, om deras kĂ€rlek till omgivningen, deras glĂ€dje och framför allt viljan... se det vackra i det som finns omkring oss. Beundrar ett grĂ€sstrĂ„ lĂ€nge (alltsĂ„ inte bara plocka ett strĂ„ att trĂ€ smultron och blĂ„bĂ€r pĂ„ utan se strĂ„na, kĂ€nna pĂ„ det och sedan vĂ€lja ett som Ă€r pejfekt!), gĂ„ en lĂ„ng lĂ„ngsam promenad, bara göra lite av det man kĂ€nner för just för stunden.... kanske hoppa lite pĂ„ ett ben.
 
 
 
 
Jag har Ă„kt flygplan med mitt barn och japp hon sparkade lite i sĂ€tet framför oss. Damen framför blev sur och ja jag vet inte, men vi hade suttit pĂ„ planet ett par minuter, ok kanske 10. Jag hade Inez med ett extrabĂ€lte i knĂ€t, inte helt enkelt att fĂ„ till ett sĂ„dant arrangemang pĂ„ en gĂ„ng, sĂ„ det blev lite bökigt... men jag anser inte att jag inte kan ta hand om mitt barn, eller för den delen inte lĂ€r henne hur man faktiskt ska vara och inte vara... men det handlar om en liten stund... en liten glimt in i nĂ„gon annans liv, som inte Ă€r hela sanningen. Ett resturangbesök gör inte en fĂ„gel.
 
 
Men visst, det finns problem. I samhÀllet, i skolan, hos förÀldrar, hos barn och lite dÀr emellan. Men om vi flyttade fokus lite, om vi gjorde tvÀrt om - inte banna utan undersökte och funderade. DÄ kanske det skulle bli lite skillnad. DÄ kanske inte en stöt i ett ryggstöd skulle resultera i ett 'UrsÀkta, ditt barn sparkar i ryggstödet, det Àr vÀldigt jobbigt för mig...' utan i stÀllet 'Men vad sitter det hÀr för en liten tös, har du varit pÄ semester?! Kan jag hÄlla den dÀr boken tills mamma har satt fast er ordentligt?!' och sÄ skulle alla mÄ en smula bÀttre?!
 
 
En tanke bara...
 
 


 
Jag försöker i alla fall att hitta lugnet och tror att pĂ„ att ge sig ut i naturen, utan nĂ„gon spikad plan, bara ta en promenad pĂ„ en stig, titta pĂ„ en sjö, kasta kottar eller bara göra det som faller en in. Tillsammanstid med sitt barn och tid att se och lyssna, lĂ€ra och förstĂ„. Det Ă€r nog i de stunderna (som sĂ„ klart kan se olika ut) som vi lĂ€r oss att hjĂ€lpas Ă„r, samarbeta, lyssna och förstĂ„ omgivningen.
 
 
Men vad vet jag - mer Ă€n att grĂ€sstrĂ„n Ă€r otroligt vackra alltsĂ„ :)
 
 
e-Kram



 


TrÀskor...


 
 
 
E F T E R L Ä N G T A D E
 
 
Jag Àlskar trÀskor och mitt senaste tillskott i samlingen Àr ett par röda trÀskor frÄn NusnÀs i Dalarna. Röda, fina med kurbitsmÄlning. Funderade ett tag pÄ att lÄta dem skriva mitt namn pÄ dem ocksÄ, men avstod till slut. Blommor och blad fick rÀcka.
 
 
 
 
 


FÄnga ögonblicken...



S O M M A R


Det Ă€r varmt. Det Ă€r skönt. Det Ă€r sommar. 

IgÄr tog jag mina smÄ tjejer, köpte nya badklÀder till den större och sedan Äkte vi till landet, till mormor och morfar. Inez och jag tog en tur ner till badstranden, puffar pÄ och sedan simma, simma, simma och simma... Hon Àlskar vattnet. Fullkomligt njuter av att ligga och flyta pÄ vattenytan, ta simtag med armarna och sprattla med benen...


Morfar kom ner en stund och det syns nog pÄ bilden, att de gillar vatten och att de gillar varandra. Min pappa och min dotter. Inez skrattade och skrek av lycka nÀr de simmade runt stenen i vattnet, nÀr de simmade mot olika spÀnnande mÄl som ett grönt löv, en kotte eller nÀr de tÀvlade om vem som kunde komma först till stenen... den hÀr bilden och den hÀr stunden gÄr rakt in i hjÀrtat pÄ mig.


Det handlar visst om att fÄnga dagen...


MÄ gott i sommarvÀrmen!
 


En pixibok, en skrivbok och ett hallonfÀlt...


 
 
PĂ„ frĂ„gan om vad hon ville ge mig i födelsedagspresent svarade Inez: 'en pixibok, en skrivbok och ett hallonfĂ€lt'. Inte illa. Jag fick en Pixibok (som vi lĂ€st ett par tre hundra gĂ„nger redan) och en fin skrivbok med tygklĂ€dda pĂ€rmar och tjocka ark uti. HallonfĂ€ltet finns i minnet och kommer för alltid att vara ett av de allra finaste minnen jag har. Älskade unge!
 
 
H A L L O N F Ä L T - vem skulle inte vilja ge eller fĂ„ ett sĂ„dant?!
 

 
 
Frukostbrickan pÄ födelsedagen, inte sÄ noga vad som serveras till frukost, en kopp te blir bra - bara det Àr blommor med. SÄ i Är ger jag frukostbrickan högsta betyg, buketten med blommor frÄn trÀdgÄrden var enkel och ljuvlig!
 
 
 
 
 
Idag lovas det sol, sĂ„ vi hĂ€nger pĂ„ baksidan och fixar till den, jag ska trĂ€ffa en arbetsgivare och klura ut hur framtiden ska se ut och dĂ€remellan blir det glass och tillsammanstid. En helt vanlig hĂ€rlig onsdag!